Avtal mellan Left is Right och konsultbolaget CSC

IT-företaget CSC tecknar ett större avtal med konsultbolaget Left is Right, som är specialiserade på personer med aspergers syndrom. Det sa Ewa Carlborg, recruitment manager, på Veckans Affärers mångfaldsseminarium om funktionsnedsättning igår, torsdag: ”Left is Right kommer att vara en prefered partner när det gäller vår rekrytering”.

Veckans Affärer 2011-12-02: Erfarenhet av Asperger gav nytt rekryteringsavtal

Studio Ett: Leva med ADHD

Ett reportage från Studio Ett (P1) i november 2010:

Studio Ett: Leva med ADHD – med Lotta Abrahamsson (bilden)

Efterlyses: Ett vanligt jobb

Unt.se: På önskelistan – Ett vanligt jobb >>

Daglig verksamhet. Ida Post är en av flera som hörde av sig när vi skrev om den låga ersättningen inom daglig verksamhet. Här är hennes och några andras berättelser. Hon tänker fortsätta kämpa tills hon får ett vanligt jobb.

Left is Right är tillbaka med ny ledning!

Föräldrakraft.se: Idén som är för bra för att misslyckas – Left is Right är tillbaka >>

Idén som är för bra för att misslyckas – Left is Right är tillbaka

ARTIKEL | AUGUSTI 22, 2010 – 16:07 | AV VALTER BENGTSSON

Left is Right är tillbaka efter konkursen. Ny ägare, ny ledning och en mer försiktig affärsplan. Men fortfarande med idén att personer med många olika speciella kompetenser ska få en ärlig chans på arbetsmarknaden.
- Idén är för bra för att släppas, säger nye ägaren Lennart Jönsson, mest känd för att ha grundat Misa.
….

Klicka på länken ovan för att läsa resten av artikeln.

Att jobba med funktionshinder

En artikel från 2010-05-12 i Unionen-tidningen Kollega:

Runt 16 procent av befolkningen anser sig ha någon funktionsnedsättning eller ett funktionshinder. En hyggligt stor andel av dem, 67procent, finns ute på arbetsmarknaden.

Ofta, när man talar om handikapp, eller funktionshinder, föreställer man sig en rullstolsburen som har svårt med tillgängligheten. Men det kan lika gärna vara ett dolt funktionshinder. Det kan vara dyslexi liksom en väl dold depression, eller diabetes.
Definitionen av funktionshinder förändras hela tiden, men SCB använder en rätt bred förklaring nämligen att en person: ”har någon fysisk eller psykisk sjukdom eller skada vilken i samspel med omgivningen vållar problem i den dagliga livsföringen”.
Vi har träffat sex personer som alla har ett funktionshinder. Möt dem här. Hör dem berätta hur det är att arbeta med till exempel Aspergers [Barracuber: rättade stavningen] , ADHD eller hörselnedsättning.

• I dag har jag nytta av mina erfarenheter som bipolär
• Min hjärna fungerar inte som andras
• Rätt tidevarv att vara blind
• Låter sig inte hindras
• Många lider i det tysta
• Svårt förstå sociala koder

DN: ”Funktionshindrade allt fattigare”

Publicerad: 1 mars 2010

STÖD SAKNAS Det är ologiskt att individer som aldrig kommer att kunna arbeta har ett ­ekonomiskt stöd som baseras på tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen måste agera för de funktionsnedsatta, skriver ordförandena för FUB och Autism- och Aspergerförbundet.

Anders har en inkomst på 6256 kronor i månaden och en hyra på drygt 7000. Han går alltså back ungefär 800 kronor varje månad. Liksom många andra personer med omfattande funktionsnedsättning får han ett bidrag från sina föräldrar på några tusenlappar varje månad. När dagen kommer då de inte längre finns eller har råd att skjuta till pengar är han hänvisad till försörjningsstöd, socialbidrag, från kommunen.

Anders är långt ifrån ensam. Han delar sin livssituation med många andra personer med utvecklingsstörning och/eller autism. Inkomstklyftorna ökar och Anders blir allt fattigare. Flera statliga utredningar har påpekat att detta inte är acceptabelt. Nu är det hög tid att regeringen agerar.

Förklaringen till den uppkomna situationen är flera: dels har många kommuner under flera år försökt och lyckats att hitta kryphål i Lagen om särskilt stöd, LSS, som gör att de kan ta ut höga hyror av denna grupp, dels har Sverige faktiskt inte ett fullgott ekonomiskt stöd till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Två statliga utredningar har fastslagit att dessa personers ekonomiska situation måste förbättras. Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet har i en skrivelse uppmanat regeringen att snarast tillsätta en sådan utredning.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har ofta de lägsta ersättningarna i sjukförsäkringen eftersom de inte haft några arbetsinkomster. De är hänvisade till garantiersättningen i socialförsäkringen. 2009 var denna högst 102720 kronor per år, alltså 8650 kronor per månad.

LO:s Anna Fransson och Irene Wennemo har varnat för att skillnaderna mellan fattiga och rika ökat avsevärt under senare år (DN Debatt 8/12 2009). Det gäller särskilt personer som är sjuka och arbetslösa, deras blygsamma inkomstökning ligger mycket långt under den som förvärvs- arbetande har uppnått under samma tid.

De är få, de som bedöms ha så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Det är både otryggt och ologiskt att individer som inte alls har möjlighet att delta i arbetslivet har ett ekonomiskt stöd som är uppbyggt som en försäkring mot tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen kan inte längre blunda för det faktum att denna grupps fattigdom är akut.

Övriga medborgares inkomster stiger medan denna grupp blir allt fattigare. Situationen är ovärdig ett, trots aktuell finanskris, oerhört välmående land som Sverige och för oss naturligtvis helt oacceptabel.

Hyrorna för boenden enligt LSS är på en chockerande hög nivå. I propositionen till LSS sägs att en person inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Hyrorna i bostäder med särskild service är på en mycket hög nivå och den här viktiga handikappolitiska principen är i det närmaste helt satt ur spel. De höga hyrorna i bostäder enligt LSS beror på kommunernas hänvisning till bruksvärdesprin- cipen, de boende får alltså betala för sådant som kommunerna kostnadsfritt ska tillhandahålla personer som beviljats insatser enligt LSS. Exempel på detta är värdet av att ha personal och gemensamma utrymmen.

På sätt och vis sätter Hyreslagen LSS ur spel, trots att LSS är en rättighetslag som ska säkra goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning.

Av LSS framgår att kommunerna får ta ut skäliga avgifter för bostäder men också att den enskilde ska ha kvar tillräckliga medel för sina personliga behov; en förutsättning för att uppnå de ”goda levnadsvillkor” som lagen ger rätt till. Men genom att ta ut hyra istället för avgift för bostäderna anser sig kommunen inte behöva ta hänsyn ens till det lägre förbehållsbelopp som Socialtjänst- lagen, SoL, föreskriver. Enligt en undersökning som genomfördes av LSS-kommittén tillämpade endast 24 procent av Sveriges kommuner ett förbehållsbelopp så att de boende får tillräckliga medel kvar för sina personliga behov.

Det är hög tid att regeringen snarast tillsätter en utredning som analyserar hur personer med funktionsnedsättning kan få komma ur den strukturella fattigdom som de nu befinner sig i.

ANNA-LENA KROOK, förbundsordförande, Riksförbundet för barn och unga med utvecklingsstörning,

FUB EVA NORDIN OLSON, förbundsordförande, Autism- och Aspergerförbundet

”Bred lösning krävs för återgång till arbetslivet”

Debattartikeln ur Dagens Samhälle 2009-11-12 (sidan: 19-22)

Vår samhällsekonomi klarar en socialförsäkring med både humanism och rättssäkerhet. Tänk om! uppmanar rehabiliteringsläkaren Ingalill Morén Hybbinette.
REHAB. Jag tror inte att någon vill ha ett Sverige där människor med sjukdom och ohälsa hänvisas till utanförskap, so-cialbidragsberoende och fattigdom. Ändå hotar beslut snart i riksdagen som riskerar att medföra just detta.

Som rehabiliteringsläkare ifrågasätter jag regeringens förslag om återgång till arbete för personer som varit långvarigt frånvarande på grund av sjukdom. Rehabiliteringsgarantin hälsar jag med tillfredsställelse. Men betänk att för dem som varit borta från arbetslivet under flera år har ingen sådan garanti funnits!

Många har utöver sjukskrivningsdiagnoserna osynliga funktionsnedsättningar (dyslexi, hörselnedsättning, lätta traumatiska hjärnskador, odiagnosticerad damp/adhd/Asperger-problematik, traumatiska livshändelser, alkohol- och/eller läkemedelsberoende, generaliserad ångest, tvångs- och posttraumatiskt stressyndrom).

Andelen kvinnor överväger. Många har låg utbildningsnivå. Alla har erfarenhet av utanförskap, har lågt självförtroende och nedsatt självkänsla. De har redan stor erfarenhet av misslyckanden och kränkningar. Ibeslutstödet för sjukskrivande läkare betecknas patienter inte som hela individer utan som deldiagnoser!

Det föreslagna introduktionsprogrammet för utförsäkrade ska som längst vara tre månader. Sedan hänvisas till arbetsförmedlingens ordinarie insatser. A-kassa får deltagare som är berättigade till det, övriga får aktivitetsstöd (223 kr/ersättningsdag).

Detta behövs för att denna grupp ska orka återgå i arbete:

* Ekonomisk trygghet. För de som får aktivitetsstöd kommer merparten av kraften att gå åt till att överleva ekonomiskt. Vilken ork finns då för introduktionsprogrammet?

* Att bli bemött med respekt och kärleksfull vänlighet som unik individ. Det ger kraft att mobilisera egna läkande resurser. Människor som upplever att de återfunnit hälsomässig balans och förmåga att hantera sina liv vill i stort sett alltid arbeta. Inom rehabiliteringsmedicin är det välkänt att ingen orkar misslyckas många gånger, om förutsättningar för återkomst till ett värdigt liv ska finnas.

* Att få möta professionella med förmåga till helhetssyn. Osynliga funktionshinder måste synliggöras, behandlas eller kompenseras för. Oftast har de varit en okänd men starkt bidragande orsak till arbetsoförmåga och långtidssjukskrivning.

* Aktiva medicinska rehabiliteringsinsatser. Vilken kompetens finns hos coacherna på arbetsförmedlingen?

* Förståelse för att allt tar tid. Tre månader är för kort introduktion för människor som varit utanför arbetslivet under flera år.

* Möjlighet till deltidsarbete med permanent deltidssjukersättning för den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

I stället för som föreslagits, lös denna fråga med en blocköverskridande överenskommelse – som för pensionerna! Förankra i senaste smärt-, stress- och hjärnforskning. Involvera olika professioners kompetens och erfarenhet av hälsofrämjande nytänkande. Skapa sedan nätverk över de politiska blockgränserna och finn långsiktigt hållbara lösningar kring frågor om försörjning/arbete för människor med funktionshinder.

Vår samhällsekonomi klarar en socialförsäkring med både humanism och rättssäkerhet. Tänk om!

Författare: Ingalill Morén Hybbinette, Kalmar. Specialistläkare – rehab, företagshälsovård och allmänmedicin

GP: ”Försörjningslinjen ett bättre alternativ”

Extern länk till artikeln på gp.se >>

Försörjningslinjen ett bättre alternativ

Regeringens modell med en rehabkedja är fyrkantig och avsedd för personer som blir sjuka, rehabiliteras och återfår sin arbetsförmåga. För människor med livslånga funktionsnedsättningar får den snarast motsatt effekt, skriver Eva Nordin-Olson, förbundsordförande för Autism- och Aspergerförbundet.

Som ett alternativ till regeringens arbetslinje lanserar vi försörjningslinjen, som innebär att alla arbetar till 100 procent av sin förmåga och att socialförsäkringen kompletterar i de fall det behövs.
Den 1 juli 2008 genomfördes de mest omfattande regelförändringarna i sjukförsäkringen som gjorts på många årtionden. Från och med den 1 januari i år har förändringarna fått genomslag, på så sätt att det inte längre är möjligt att få beslut om tidsbegränsad sjukersättning vare sig på hel- eller deltid om man inte har en mycket allvarlig, i princip livshotande, sjukdom.
Om en persons arbetsförmåga inte betraktas som tillräckligt nedsatt beviljas inte sjukersättning. Om man även förverkat sina 550 dagar med sjukpenning har man enligt det nya regelverket blivit arbetslös i stället för sjuk och ska stå till arbetsmarknadens förfogande.
De förändringar som genomförts i arbetslinjens namn får stora, negativa konsekvenser för de personer som har en funktionsnedsättning som gör att arbetsförmågan är nedsatt, men som trots allt arbetar. De flesta av våra medlemmar som arbetar gör det på deltid. Vi befarar att det nya regelverket kommer att slå hårt mot dessa personer.

Ett exempel

Ett exempel på det nya regelverkets effekter kan Petter, 45 år, illustrera. Petter fick sin Aspergerdiagnos då han var närmare 30 år. Efter det blev livet lite lättare. Han pluggade till laboratorieassistent, med god hjälp av en särskild stödperson på högskolan.
Det var inte så svårt att få arbete efter studierna, men desto svårare att behålla ett. I dag har dock Petter befunnit sig på samma arbetsplats under närmare sex år.
För Petter var det ett lyckoskott att få arbete på ett nattöppet laboratorium. Där arbetar Petter 14 timmar i veckan, vilket motsvarar en 50 procentstjänst eftersom det rör sig om nattarbete. Han trivs bra och gör ett bra jobb. Han har en stödperson på jobbet som han kan diskutera olika frågor med som dyker upp. Petter har tidsbegränsad sjukersättning på 50 procent.
Petters tidsbegränsade beslut om sjukersättning löper ut i april i år. I december fick han ett brev från Försäkringskassan där det meddelades att han från och med april måste börja arbetsträna 20 timmar per vecka för att lite längre fram kunna arbeta heltid.
I april måste Petter välja mellan att söka försörjningsstöd hos socialförvaltningen och att anta erbjudandet om att arbetsträna. För att komma ifråga för försörjningsstöd måste Petter först sälja sin bostadsrätt i vilken han investerat arvet efter sina föräldrar. Petter tror sig dock riskera hela sin arbetsförmåga om han skulle acceptera att delta i en arbetsmarknadsåtgärd. Han klarar inte av att ha fler sociala kontakter än vad han har i dag, då skulle hans energi slukas och inget bli över till hans arbete. Hans läkare instämmer.
Den nya sjukersättningen innebär att en person som på grund av sin funktionsnedsättning inte har förmåga att stå till arbetsmarknadens förfogande halkar ur sjukförsäkringen. Detta stämmer naturligtvis inte överens med vedertagna handikappolitiska principer.

Problem i trygghetssystemet

Det finns ett grundläggande problem i Sveriges ekonomiska trygghetssystem om personer med omfattande funktionsnedsättning ska vara hänvisade till att försörja sig på sin deltidslön. Då en persons funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan så att personen inte kan jobba heltid måste detta grunda rätt till ersättning från socialförsäkringen. I annat fall uppmanar Autism- och Aspergerförbundet regeringen att vara tydlig med att personer vars funktionsnedsättning innebär en nedsättning av arbetsförmågan inte har någon plats i socialförsäkringen.
Autism- och Aspergerförbundet lanserar nu försörjningslinjen som ett alternativ till regeringens arbetslinje. Försörjningslinjen innebär att alla försörjer sig till 100 procent av sin förmåga. I de fall denna inkomst inte räcker till för att en person ska kunna försörja sig träder socialförsäkringen in. Ett sådant förhållningssätt skulle göra att fler personer får komma till sin rätt och bidra efter sin förmåga. Dessutom vore det ett samhällsekonomiskt försvarbart system.

Eva Nordin-Olson
förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet

Npf for Dummies – webbsatsning

Npf for Dummies

“Självhjälp på vägen” heter en webbsatsning som initierats av Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala och Riksförbundet Attention. På den nya webbplatsen presenteras information om olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – enkelt och lättfattligt.

Självhjälp på vägen – information, stöd och hjälp vid funktionshinder

DN-serie om Arma själar – psykiatrin, vården, PTSD

Arma själar del 1: Hur ska själen läkas? handlar om vården i kris. Artikeln nämner kort neuropsykiatrin.

Dagens psykvård har blivit ett slagfält mellan olika behandlingsformer. Men vem ser människan i patienten? Idéhistorikern och författaren Karin Johannisson inleder i dag en serie om vårdens kris.

Läs hela artikeln…

Arma själar del 2: Psykiatrin är en humanism – också handlar om psykiatrins humanism

Människan är både en biologisk varelse och ett symbolberoende djur. Psykiatrins utmaning är att se helheten. Det skriver Johan Cullberg i den andra delen i serien ”Arma själar”.

Läs hela artikeln…

Arma själar del 3: Slaget om hjärnan handlar bland annat om krigsveteraner och PTSD

En fysisk misshandel läker ofta fort. Men skadorna på hjärnan kan bli livslånga. Inom psykiatrin finns en brist på kompetens om våldets betydelse, skriver överläkaren och docenten Lotti Helström i serien ”Arma själar”.
…
Läs hela artikeln…