Henrik D. Ragnevi: En dåres försvarstal?

NEWSMILL: Henrik D. Ragnevi: En dåres försvarstal? >>

Publicerad: 2009-09-26, Uppdaterad: 2009-09-26

Nej, Cristina Husmark Pehrsson, jag har inte gett upp. Däremot är jag realist nog att inse att med de trubbiga vapen som du erbjuder långtidssjukskrivna är det i det närmaste omöjligt för dem att kunna ta sig tillbaks ut på arbetsmarknaden. Helt enkelt eftersom det inte finns någon arbetsgivare som kommer att vilja anställa denna grupp.

Cristina Husmark Pehrsson fortsätter med samma envishet hävda att det nya regelverk som hotar utförsäkra 54,000 människor under nästkommande år, sker för deras eget bästa. Detta trots att över 103,000 personer skrivit under ett upprop mot de hårdare reglerna så vägrar Sjukförsäkringsministern att lyssna på den massiva kritiken.

Denna brist på verklighetsförankring från en ministers håll skrämmande. En stor grupp av våra medlemmar i Attention med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD, Asperger eller Tourettes syndrom lever på tillfällig sjuk- eller aktivitetsersättning och riskerar att utförsäkras. Många är uppenbart oroade och de mår nu också betydligt sämre av den osäkerhet som borttagandet av den tillfälliga sjukersättningen inneburit.

Eller är det kanske Cristina Husmark Pehrssons intention?
Att göra människor så pass sjuka först så de kvalificerar för tillsvidare sjukersättning och att det därefter inte finns någon möjlighet för dem att någonsin leva ett åtminstone väl fungerande liv?
För det är precis vad som är på väg att hända just nu.

Naturligtvis är inte bara återinförandet av den tillfälliga sjukersättningen någon lösning, men det skulle göra människor lugnare. Då kan de ägna sin tid åt rehabiliterande insatser, istället för att oroa sig över sin ekonomiska situation.

Förövrigt erbjuder inte Husmark Pehrssons förslag några ”nya möjligheter”. Det är redan idag möjligt att med sjuk- eller aktivitetsersättning få arbetspraktik i form av arbetsträning, du kan få en coach beviljad från en privat aktör och det finns till och med särskilda handläggare på arbetsförmedlingen som arbetar särskilt med denna grupp.

Vad som saknas är arbetsgivare som är beredda att anställa denna grupp. Bland personer med psykiska funktionsnedsättningar så är det strax över 60 procent som står utanför arbetsmarknaden. Det är uppenbart att systemet med lönebidrag inte har fungerat och mig veterligen har inte regeringen talat om att höja taket för ersättningen. Innan årsskiftet fanns för långtidssjukskrivna något som hette särskilt nystartsjobb, som i debatten kallades för nyfriskjobb.

Tanken var förmodligen att den högre ersättningen skulle locka fler arbetsgivare att anställa personer som varit långtidssjukskrivna, men succén uteblev.

Sedan årsskiftet gäller dessa regler också för andra arbetslösa i ett försök från regeringens sida att stävja den ökade arbetslösheten under en lågkonjunktur. Väl så, men om ersättningen inte var tillräckligt attraktivt tidigare, är det naivt att tro att tidigare långtidssjukskrivna ska kunna konkurera med andra friska arbetssökande och då utan några extra ”förmåner”.

Varför inte göra det möjligt att kombinera systemet med lönebidrag och nystartsjobb för långtidssjukskrivna? Det skulle kunna göra denna grupp lite mer attraktiva för arbetsgivare.

Är det med samma trubbiga vapen som redan finns idag som Christina Husmark Pehrsson tror att 54,000 snart utförsäkrade sjuka människor ska ta sig in på arbetsmarknaden, ja då tror jag inte bara att hon är utopisk, utan att hon också fullständigt har tappat all kontakt med verkligheten. Den oro som över 103,000 människor som skrivit under protesten mot de nya sjukförsäkringsreglerna är befogad, men hur får vi vår Socialförsäkringsminister att ta vår oro på allvar?

Henrik D. Ragnevi

Tidigare inlägg:

• 2009-09-23: Cristina Husmark Pehrsson: ”Vi erbjuder nya möjligheter för de sjukskrivna”
• 2009-09-21: Henrik D. Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll

”Vi erbjuder nya möjligheter för de sjukskrivna”

Cristina Husmark Pehrsson svarar:

NEWSMILL: Vi erbjuder nya möjligheter för de sjukskrivna >>

Artikeln har 13 Newsmill-kommentarer >>

Publicerad: 2009-09-23, Uppdaterad: 2009-09-23

Den tidsbegränsade sjukersättningen infördes 2003 som en reform för att skärpa tillämpningen av sjukförsäkringen. I dag vet vi att dessa regelbundna omprövningar som infördes inte fungerade. Det var inte nämnvärt fler som kom tillbaka till arbetsmarknaden efter att ha beviljats tidsbegränsad sjukersättning, jämfört med den grupp som hade fått en permanent sjukersättning.

Grundproblemet är att sjukförsäkringen i grunden är ett system för att erbjuda ersättning vid arbetsoförmåga, medan arbetslöshetsförsäkringen är ett system för att förbereda människor för att ta steget ut i arbetslivet. Inom sjukförsäkringen erbjuds visserligen medicinsk rehabilitering, bland annat via regeringens rehabiliteringsgaranti, däremot inte stöd för att hjälpa människor att komma ut i arbetslivet.

Naturligtvis skulle sjukförsäkringen kunna göras om så att det även inom ramen för denna blev möjligt att tillhandahålla arbetspraktik, coachning, arbetsmarknadsutbildning och allt annat stöd som finns på arbetsmarknadsområdet. Men hur rimligt vore det att bygga upp en parallell organisation som erbjuder exakt samma tjänster inom sjukförsäkringen som redan i dag finns tillgängliga inom ramen för arbetsmarknadspolitiken?

[b]I stället inför vi nu en introduktion inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, med ersättning . Regeringen har gjort bedömningen att aktiva och kontinuerliga insatser är den bästa möjliga vägen för att hjälpa människor att återfå sin arbetsförmåga. För dem som aldrig någonsin förväntas återfå sin arbetsförmåga kommer sjukersättning naturligtvis alltid att finnas som ett alternativ. Och personer som av olika skäl inte kan delta i rehabilitering eller andra aktiviteter kan även i fortsättningen få sjukpenning.[/b]

I dag är det bara 60 procent av personer med funktionshinder som deltar på arbetsmarknaden. Vi vet alla att den siffran kan öka med rätt anpassat stöd från samhället och arbetsgivarna. Samtidigt vet vi att det i så fall krävs förändringar.

Det måste löna sig att arbeta, även för personer med funktionshinder. Detta uppnår vi genom att se till att människor befinner sig i rätt ersättningssystem, där de kan få stöd och hjälp för att komma ut på arbetsmarknaden.

Samhället måste sätta in mer resurser för att stödja individer som varit långtidssjukskrivna. Regeringen satsar därför 17 miljarder riktat till personer som varit sjukskrivna längre tid än 2,5 år, eller vars tidsbegränsade sjukersättning upphör. Dessutom måste vi påverka arbetsgivarna att anställa. Det gör via bland annat genom att utöka antalet lönebidrag och genom att tillhandahålla nystartsjobb. Arbetsgivarna har också fått ökat stöd för arbetsplatsanpassning. Regeringen för ett flerfrontskrig mot arbetslösheten, även arbetslösheten för personer som har något funktionshinder.

Henrik Ragnevi menar att det kanske är dags att ge upp och åtminstone garantera människor med funktionsnedsättningar en trygg ersättning. Själv siktar jag högre. Jag vill att personer med funktionsnedsättningar ska få en trygg ersättning. Men jag vill också att de ska få stöd och hjälp för att komma ut på arbetsmarknaden, om det är möjligt. Och jag anser inte att detta bara är något slags utopi.

Cristina Husmark Pehrsson

Tidigare inlägg:

• 2009-09-21: Henrik D. Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll

Henrik Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll

NEWSMILL: Henrik D. Ragnevi: Regeringen har tittat åt fel håll

Artikeln har 11 Newsmill-kommentarer >>

Publicerad: 2009-09-21, Uppdaterad: 2009-09-21

En del människor kan ha svårt att erkänna sina misstag och hittar istället på nya bortförklaringar. Till denna skara kan Christina Husmark Pehrsson numer sälla sig, som istället för att erkänna sitt misstag och återinföra den tidsbegränsade sjukersättningen för långtidssjukskrivna, istället har presenterat sin nya bortförklaring och vill få in dessa människor i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

De flesta av de insatser som presenterat är i mångt och mycket faktiskt väldigt likt det som erbjuds idag, fast med den största skillnaden att personen ska få sin ersättning i form av A-kassa med upp till 680 kronor per dag istället för sjukersättning.

Det låter fint på pappret men eftersom långtidssjukskrivna inte är berättigad till någon A-kassa och när samtidigt möjligheten att söka bostadstillägg försvinner, betyder det i verkligheten att inkomstnivån istället hamnar under existensminimum.

Redan innan de nya reglerna hastades genom försökte flera brukarorganisationer påpeka de brister som de nya reglerna innebar, men intresset från regeringen var svalt. Inte ens när nätverket Resurs överlämnade över 103.000 namnunderskrifter i protest mot de nya sjukförsäkringsreglerna verkar det ens rubba Socialförsäkringsministerns inställning.

Den osäkerhet som regeländringarna fört med sig har redan inneburit att många med psykisk ohälsa har blivit sjukare, och inte lär de känna sig tryggare efter att denna reform presenterats. Många av våra medlemmar lever på grundnivån i aktivitetsersättningen eller den tillfälliga sjukersättningen och lever ständigt på marginalen, med den psykiska press som det innebär.

Vad ökade läkemedelskostnader och ett högre tryck på psykiatrin eller socialtjänsten kommer att kosta samhället vill jag inte ens försöka uppskatta, men Sverige har faktiskt inte råd med sådana här kontraproduktiva ”besparingar”. Trots Christina Husmark Pehrssons tal om satsningar på rehabilitering och regeringens återkommande löften om större satsningar på psykiatrin har dessa extra insatser i praktiken inte synts mycket av.

En viktig anledning till att människor blir sjukskrivna och inte kommer tillbaks beror på att arbetsmarknaden inte fungerar, både kraven och tempot har ökat och i takt med detta har acceptansen för hur avvikande en person får vara minskat. Det spelar ingen roll vad en person har för arbetsförmåga om det inte finns någon arbetsgivare som vill anställa den som inte kan prestera på hundra procent.

Bland de psykologer och psykiatriker som gör neuropsykiatriska utredningar och som Attention har varit i kontakt med står ungefär sjuttio procent av dem som genomgår utredning i vuxen ålder utanför arbetsmarknaden. Lika dystra siffror visar Statistiska Centralbyrån över gruppen med psykiska funktionsnedsättningar där 62 procent befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Regeringen har tittat åt fel håll och inte gått till botten med det verkliga problemet. Det är inte de sjukskrivna som behöver rehabiliteras – det är arbetsmarknaden. Att utförsäkra människor bryter inte regeringens så ofta påtalade metaforiska utanförskap. Det leder istället till att människor bokstavligen riskerar att hamna på gatan. Det enda sättet att förändra attityder gentemot människor med psykisk ohälsa, psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är att denna grupp också finns ute på arbetsmarknaden, med samma villkor, avtal och löner som andra anställda.

Regeringens försök med ”nyfriskjobb” var en fin tanke, liksom andra lika misslyckade reformer för att sysselsätta långtidssjukskrivna, men som inte fungerat eftersom inget reellt har gjorts för att ändra den rådande strukturen på arbetsmarknaden.

Fram till dess borde människor med funktionsnedsättningar eller nedsatt arbetsförmåga åtminstone vara berättigade till en trygg ersättning. Erkänn ditt misstar Husmark Pehrsson och återinför den tillfälliga sjukersättningen. Det kommer inte att lösa problemet, men det skulle åtminstone inte göra redan sjuka människor ännu sjukare.

Henrik D. Ragnevi

Artikel om FiL i Laholm

Länk till artikel på Hallandsposten.se om FiL – Här anställs bara unga med Aspergers syndrom

Inger och Jonatan Reinfeldt

Artikeltext:

Här anställs bara unga med funktionshinder

FiL är företaget som bara har funktionshindrade på lönelistan. – Anställda med Aspergers syndrom har specialkompetenser som vi andra inte kommer i närheten av, förklarar företagets vd Inger Reinfeldt.

På andra våningen i pampiga Rådhuset på Stortorget har två kontor gjorts

i ordning för företaget FiL – Företagsservice i Laholm.

Grundaren är Inger Reinfeldt som sedan fyra år driver Björklidens särgymnasium i Knäred.

– På Björkliden är syftet att utbilda ungdomar med funktionshinder till praktiska arbeten. Här är syftet att få ut dem i teoretiskt arbete, säger hon.

De anställda har Aspergers syndrom. Och affärsidén är att på uppdrag av andra företag utföra enklare kontorssysslor.

– Man kan säga att vi tar på oss jobben som är tråkiga men som måste göras, vardagliga sysslor som företag ibland inte hinner med. Det kan vara att gå igenom statisk och söka fel på hemsidor. Personer med aspergers har en oerhörd specialkompetens på vissa saker. De gör många gånger arbetet både snabbare och enklare än vad vi andra klarar av, säger Inger Reinfeldt.

Till en början finns två anställda. Den ena är Inger Reinfeldts son Jonatan. Den andra är en tjej som i sommar tar studenten från särgymnasiet i Knäred.

Ytterligare en icke-funktionshindrad är knuten till företaget. Det är Susanne Blixt vars tjänster hyrs in på deltid från Björklidens utvecklingscentrum. Hon ska ragga kunderna.

Jonatan Reinfeldt har fått ett eget blankt skrivbord att börja jobba vid. Hans specialkompetens är datorer. Hittills har han byggt upp kontorets datornätverk.

Att utföra ”de tråkiga jobben” har han inget emot. Bara han får arbeta med datorer är det okej.

Jonatan är en till synes helt vanlig kille som lyssnar på Metallica och Red hot Chili Peppers i datorhörlurarna. Så länge han får arbeta på egen hand med det han är bra på fungerar allting hur bra som helst.

– Men jag har helt enkelt svårt att jobba med andra människor. Får jag sitta själv och göra de jobb jag ska göra så går det bra. Då vet jag att vad jag gör och vad som är gjort, säger han.

Han har tidigare pluggat samhäll media i Olofström på ett specialgymnasium för ungdomar med Aspergers syndrom. Det säger han var första gången i livet som han fick den respekt och hjälp av omgivningen som han behöver för att få vardagen att funka.

Inger Reinfeldt betonar att syftet inte är att göra vinst i företaget, utan att ge ungdomarna en sysselsättning och arbetslivserfarenhet. Hittills har de båda anställda inte fått någon lön från företaget, utan arbetar genom praktik från arbetsförmedlingen respektive i en projektanställning. Men när verksamheten får in pengar genom uppdrag ska det vara riktiga löner, uppger Inger Reinfeldt.

Uppdatering av Företag

Har uppdaterat sidan med aspergervänliga företag.

Företagsservice (FiL) i Laholm har funnits i cirka två år, mig veterligt, men hittills inte märkts så mycket, kanske beroende på att de verkar på sina lokala marknad.

Företagspresentation på FiLs hemsida:

Vi ser möjligheterna!

Företagsservice (FiL) i Laholm är företaget som anställer människor med Aspergers syndrom. Vi vet att dessa personer sitter med specialkompetens och klarar att utföra jobb som i många fall kan vara svåra för oss andra att utföra. Arbete som exempelvis kontrollera statistik eller att testa programvara är expempel på arbeten som passar väldigt bra. I många fall har personer med Aspergers syndrom ett bra öga för detaljer och ser saker vi kanske inte uppfattar själva. Det innebär för dig som kund att arbetet ofta utförs snabbare och bättre.

Vårt mål med FiL är att ge personer med Aspergers syndrom en chans i arbetslivet och något menigsfullt att jobba med. Vi kan därför erbjuda företag i Laholm och omnejd, specialkompetens inom många områden.

Trevligt med denna typ av företag, framför allt nu när Left Is Right har konkursat!

Tipsa gärna om ni känner till fler aspergervänliga företag än dessa!

Konsulter på Left is Right jobbade för städarlöner

Konsulter på Left is Right jobbade för städarlöner (länk till Sydöstran med kommentarer)

Konsulter på Left is Right jobbade för städarlöner. Tjänade BARA 16 700 i månaden – Trots akademisk utbildning

Konsulterna i konkursdrabbade företaget Left is Right – personer med Aspergers syndrom – tjänade inte mer än 16 700 kronor i månaden. Trots att de har långa utbildningar, ofta motsvarande en akademisk examen. Och deras löner och sociala avgifter betalades av arbetsförmedling och försäkringskassa.

Konsulterna drog i fjol in 1,9 miljoner kronor till företaget Left is Right.
En årsomsättning som ska ses i relation till att vd:n Olle Öberg och försäljningschefen Madelene Richardsson tillsammans tjänade över 1,5 miljoner kronor. Olle Öberg tog i fjol ut en månadslön på 60 000 kronor från Left is Right.

Marknadsmässiga löner

Dessutom erhöll produktionschef, etableringschef, coacher, ekonomi – och personalchef naturligtvis marknadsmässiga löner.

Left is Rights affärsidé var att anställa personer med Aspergers syndrom för såväl enklare som mer komplexa arbetsuppgifter inom specialområden som IT.

Akadamisk examen

De blev konsulter. I fjol hade företaget 19 anställda (fördelade mellan kontoren i Ronneby, Kristinehamn och Vallentuna) varav flertalet var just konsulter. Konsulterna var välutbildade. Många hade en akademisk examen i bagaget när de började arbeta på Left is Right, men de var ändå de lägst avlönade.

Samhället betalade

Konsulterna tjänade mellan 16 000 och 17000 kronor i månaden och löner och sociala avgifter betalades av arbetsförmedling och försäkringskassa. Lönekostnaderna hölls också nere genom långa praktikperioder, i vissa fall nio till tio månader.

Left is Right gick med tre miljoner kronor i förlust 2007 och förra året uppgick förlusten till fem miljoner kronor. Det egna kapitalet var inte större än 277 000 kronor 2008. Helena Ståhl, auktoriserad revisor på Ernst & Young i Karlstad har i sin revisionsberättelse reagerat över flera poster i årsredovisningen. Till exempel ”immateriella anläggningstillgångar” som värderas till över 3,5 miljoner. Immateriella tillgångar kan till exempel vara ett varumärke. I Left is Rights fall är det utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten som tagits upp som immateriella tillgångar. Bolaget har också bokfört en uppskjuten skattefordran på på 3,3 miljoner kronor som som en finansiell anläggningstillgång.

Rättvis bild?

Revisionsfirman Ernst & Young kan inte uttala sig om huruvida årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, eller om den ger en rättvis bild av bolagets resultat och ställning. Revisorn Helena Ståhl vill därför varken tillstyrka eller avstyrka att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Göran Sundén

Publicerad 2009-08-26 03:00

Läs mer i Sydöstran med kommentarer…

EDIT: lagade trasiga länkar

Left is Right kastar in handduken

Left is Right är försatt i konkurs.

Den planerade rekonstruktionen av Left is Right – företaget vars affärsidé var att enbart anställa konsulter med Aspergers syndrom – fryser inne. I går försattes företaget i konkurs vid Värmlands tingsrätt.

Läs mer i Sydöstran (2009-08-15)…

Läs mer i Kristinehamns-Posten (2009-08-15)…

Läs uttalande i Värmlands Folkblad av styrelseordförande och tillförordnad vd Tony Michaelsen (2009-09-18)

Kort SVT-klipp om Left is Right

Länk till ett kort SVT-klipp om Left is Right som jag hittade på blogginlägget Aspergers syndrom lite av varje. Bör gå att se ifall ni har Flash aktiverat i webbläsaren.

Kan även ses genom att gå till Aspergers syndrom lite av varje och scrolla ned till Play-bilden.

Left is Right i Sveriges Radio

Varje individ har sin egen styrka. Därför borde även funktionshindrade kunna hitta arbeten som passar. Det säger Olle Öberg från företaget Left is Right som bara anställer personer med diagnosen Aspergers syndrom.

Left is Right i Sveriges Radio.

AspIT – dansk utbildningsmodell för Aspergare

AspIT är en danskt utbildningssatsning som utvecklat en skräddarsydd utbildningsmodell inom IT för unga med Aspergers Syndrom.

”Konceptet är enkelt. Med utgångspunkt från varje elevs starka sidor utvecklas hans eller hennes talang. Detta sker med särskild hänsyn till de krav en aspergare kan ha för att tillägna sig ny kunskap. Det innebär små utbildningssteg med individualiserad inlärning i en trygg tillitsfull miljö.”

”Det råder inget tvivel om att ungdomarna kan uppnå kvalifikationer genom en utbildning som är anpassad efter deras behov. Efter tre år har eleverna uppnått dokumenterbara, personliga och IT-mässiga kompetenser, som rustar dem att lösa konkreta uppgifter i verksamheter, genomföra praktik och tillgodagöra sig IT-kunskap på en hög nivå.”

Bland pressnotiserna kan man läsa att 50 elever i januari 2009 fick sina examensbevis. 22-åriga Sanne Vang Sørensen börjar nu sin fasta anställning på Jysks PC-support i Horsens.

Vidare kan man läsa att satsningen numera finns på fem orter, samt tidigare har dragit med ekonomiska problem pga ointresse från flera danska kommuner.

Läs mer på AspIT:s hemsida

Läs mer om AspIT på Wikipedia