Avtal mellan Left is Right och konsultbolaget CSC

IT-företaget CSC tecknar ett större avtal med konsultbolaget Left is Right, som är specialiserade på personer med aspergers syndrom. Det sa Ewa Carlborg, recruitment manager, på Veckans Affärers mångfaldsseminarium om funktionsnedsättning igår, torsdag: ”Left is Right kommer att vara en prefered partner när det gäller vår rekrytering”.

Veckans Affärer 2011-12-02: Erfarenhet av Asperger gav nytt rekryteringsavtal

DSM5: Ny humördiagnos och Asperger stryks ur listan

Lärarnas Nyheter skriver i Nya psykiatriska diagnoser på gång :

En helt ny diagnos för barn med humörproblem planeras. Dessutom väntas Aspergers försvinna som egen diagnos.Det är det troliga resultatet av att den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser görs om, vilket påverkar bedömningar av barn också här i Sverige.

Just nu pågår debatter om vilka diagnoser som bör omarbetas inom psykiatrin. Och om nya diagnoser bör läggas till för att förbättra och underlätta arbetet med diagnosticering.
Bakgrunden till diskussionerna är det amerikanska psykiatrikerförbundets diagnostiska manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som psykiatrin världen över använder som handbok vid diagnosticering.

Syftet med DSM är att alla bedömare ska vara på det klara med att de syftar på samma sak när de ställer en diagnos, oavsett land och kultur, berättar Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

–Man kan beskriva det som ett beslutsträd med ledtrådar som för oss närmare och närmare en specifik diagnos. Men det finns inga absoluta sanningar, säger han

…

Om två år beräknas den nya manualen vara klar. En av förändringarna som planeras och som berör arbetet med små barn är att diagnosen Aspergers syndrom kommer strykas ur ordlistan. I stället kommer barn med Aspergers syndrom och autism att få den gemensamma diagnosen autism-spectrum-disorder. Vilken den svenska benämningen blir är fortfarande oklart.

Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Han tror att den nya rubriken autism-spectrum-disorder kan skapa förvirring innan den har etablerats. Men rent vetenskapligt finns det enligt honom enbart fördelar med att Aspergers syndrom och autism förs in under samma begrepp.

–Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem. Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö.

…

Per Gustafsson, barnpsykiater vid Socialstyrelsen, är också positivt inställd till de troliga förändringarna. Han berättar om en annan nyhet som föreslås, som berör barn i förskoleåldern. Det är förslaget att införa en helt ny diagnos för barn med temperamentssvårigheter. I nuläget går den under benämningen TDD, Temper Dysregulation with Dysphoria.

–De här barnen är explosiva och har svårt att kontrollera sitt humör. De har ofta koncentrationssvårigheter och stora besvär med att interagera med andra, säger Per Gustafsson.

Han påpekar att kriterierna för de här funktionsnedsättningarna i den nuvarande DSM-manualen liknar adhd ganska mycket. En helt ny diagnos skulle därför kunna förenkla arbetet att skilja de båda kategorierna åt. Något som skulle underlätta för dem som möter de här barnen i vardagen, till exempel i förskolan.

Läs hela artikeln här: Lärarnas Nyheter: Nya psykiatriska diagnoser på gång.

Studio Ett: Leva med ADHD

Ett reportage från Studio Ett (P1) i november 2010:

Studio Ett: Leva med ADHD – med Lotta Abrahamsson (bilden)

Efterlyses: Ett vanligt jobb

Unt.se: På önskelistan – Ett vanligt jobb >>

Daglig verksamhet. Ida Post är en av flera som hörde av sig när vi skrev om den låga ersättningen inom daglig verksamhet. Här är hennes och några andras berättelser. Hon tänker fortsätta kämpa tills hon får ett vanligt jobb.

Artikelserie i Expressen om Aspergers syndrom

Gång på gång nämns det: ”Mördaren hade Aspergers syndrom”.
Men vad är egentligen aspergers – och finns det en koppling till allvarlig brottslighet? Svaret är nej.
Expressen startar i dag en artikelserie för att ge den sanna bilden om Aspergers syndrom.

Här är länkar till hela Expressens artikelserie om Asperger Syndrom som publicerades 8 februari – 12 februari 2011:

8/2: ”Lika befängt att vara rädd för personer med aspergers som för närsynta”

8/2: Lotta Abrahamsson: ”När jag förstår att jag sårat någon blir jag förkrossad”

9/2: Expressens Anna Bäsén: Försöker nyansera rapporteringen

9/2: Diagnosen kan inte förklara morden

10/2: Professor Gunilla Brattberg: Jag ger mig aldrig

10/2: Elever med asperger får stöd

11/2: Tommy Mäkelä: ”Om mina barn får Aspergers skulle jag välkomna det”

12/2: Emil, 13, har asperger och är en mästare på vikkonst

”Min blogg hjälper mig”

DN.se: ”Min blogg hjälper mig”

Pauline Wågström med sin mamma Maria Wågström:

Publicerad 2011-02-01 08:31

Pauline Wågström, 19 år, önskar att hon såg lika avvikande ut på utsidan som hon känner sig inuti. ”Då kanske folk skulle ha större förståelse”, säger hon. Pauline har Aspergers syndrom och svårigheter att prata i vissa situationer.

Läs resten av artikeln >>

P1 Bildningsbyrån – Asperger/autism/ADHD

Direktlänk till programmet (kräver Flash i webbläsaren) 30 minuter långt.

Länken ovan skrev:

Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med en neuropsykiatrisk diagnos, och omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter diagnostiserade som tycker det är viktigt att informera andra om sin vardag, och vi besöker Ågesta folkhögskola i Stockholm där elever lär sig att informera om Aspergers syndrom.

Vi träffar även Lisa Frick, som har ADHD, Tourette och autistiska drag samt hennes son som har samma diagnoser.

Alternativ nedladdningslänk filstorlek: 28 MB audioformat: m4a (går att öppna i VLC Player)

TV4:s temavecka om autism/Asperger/ADHD

Här har jag samlat TV4 Play-länkarna.

OBS att det handlar om hela entimmesavsnitten (inklusive mat, mode och whatever). Det går ju som tur är att snabbspola. Det är tyvärr svårt att ”rippa” enskilda delar. TV4 är – till skillnad från SVT sist jag kollade – duktiga på att förhindra rippning. I början av programmen sammanfattar programledaren Malou von Sivers innehållet sådär halvbra. Jag har ingen aning om hur länge TV4 egentligen låter sådana här länkar ligga kvar – förhoppningsvis rätt länge.

* Måndag 11/10 – Del 1: Ellinore Holmer fick diagnosen Aspergers syndrom. Med i studion är också barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp som skrivit en avhandling om flickor med autism, samt Malin Holmer, lillasyster och Pär Johansson, grundare Glada Hudikteatern.

* Måndag 11/10 – Del 2: Bill Skarsgård: ”Jag läste in mig noga på aspergers”. Även med Ellinor Holmer.

* Tisdag 12/10: Markus som har Asperger och hans pappa (första intervjun i programmet!)

* Torsdag 14/10: Journalisten Annika Sundbaum-Melin som har ADHD samt överläkaren Ylva Ginsberg.

* Fredag 15/10: Mamma vars son har Asperger och ADHD. I studion även överläkaren Harald Sturm och Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.

Det ska även finnas en intervju med Bill Skarsgård men jag hittar inte den just nu.

Flickor med autism (P1 Kropp och Själ 2010-10-12)

Från programbeskrivningen:

FLICKOR MED AUTISM: Många flickor har autism eller aspergers syndrom utan att någon inser det. Deras symtom tas inte på allvar och feltolkas. Inte ens utbildad vårdpersonal känner till hur kvinnliga autismtillstånd ter sig. Forskning och diagnoskriterier är hittills baserade på erfarenheter av pojkar. När forskaren och psykiatern Svenny Kopp jobbade på en psykiatrisk klinik mötte hon många flickor som haft problem i åratal utan att någon lyckats ställa en diagnos. När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning visade det sig att nära hälften hade någon form av autismtillstånd. Dagens Kropp & Själ handlar om vad som är utmärkande för flickor med autism och aspergers. Vi möter Gabriella som fick diagnosen först när hon fyllt trettio och som helst har ytliga kontakter och undviker att lära känna folk på djupet. Och så åker vi till Storbritannien och träffar forskaren Judith Gould som håller på att ta fram särskilda diagnoskriterier för tjejer med autism.

Ladda hem programmet från Sveriges Radio (51 MB mp3)

Alternativ nedladdningslänk (51 MB mp3)

DN: ”Funktionshindrade allt fattigare”

Publicerad: 1 mars 2010

STÖD SAKNAS Det är ologiskt att individer som aldrig kommer att kunna arbeta har ett ­ekonomiskt stöd som baseras på tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen måste agera för de funktionsnedsatta, skriver ordförandena för FUB och Autism- och Aspergerförbundet.

Anders har en inkomst på 6256 kronor i månaden och en hyra på drygt 7000. Han går alltså back ungefär 800 kronor varje månad. Liksom många andra personer med omfattande funktionsnedsättning får han ett bidrag från sina föräldrar på några tusenlappar varje månad. När dagen kommer då de inte längre finns eller har råd att skjuta till pengar är han hänvisad till försörjningsstöd, socialbidrag, från kommunen.

Anders är långt ifrån ensam. Han delar sin livssituation med många andra personer med utvecklingsstörning och/eller autism. Inkomstklyftorna ökar och Anders blir allt fattigare. Flera statliga utredningar har påpekat att detta inte är acceptabelt. Nu är det hög tid att regeringen agerar.

Förklaringen till den uppkomna situationen är flera: dels har många kommuner under flera år försökt och lyckats att hitta kryphål i Lagen om särskilt stöd, LSS, som gör att de kan ta ut höga hyror av denna grupp, dels har Sverige faktiskt inte ett fullgott ekonomiskt stöd till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Två statliga utredningar har fastslagit att dessa personers ekonomiska situation måste förbättras. Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet har i en skrivelse uppmanat regeringen att snarast tillsätta en sådan utredning.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har ofta de lägsta ersättningarna i sjukförsäkringen eftersom de inte haft några arbetsinkomster. De är hänvisade till garantiersättningen i socialförsäkringen. 2009 var denna högst 102720 kronor per år, alltså 8650 kronor per månad.

LO:s Anna Fransson och Irene Wennemo har varnat för att skillnaderna mellan fattiga och rika ökat avsevärt under senare år (DN Debatt 8/12 2009). Det gäller särskilt personer som är sjuka och arbetslösa, deras blygsamma inkomstökning ligger mycket långt under den som förvärvs- arbetande har uppnått under samma tid.

De är få, de som bedöms ha så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Det är både otryggt och ologiskt att individer som inte alls har möjlighet att delta i arbetslivet har ett ekonomiskt stöd som är uppbyggt som en försäkring mot tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen kan inte längre blunda för det faktum att denna grupps fattigdom är akut.

Övriga medborgares inkomster stiger medan denna grupp blir allt fattigare. Situationen är ovärdig ett, trots aktuell finanskris, oerhört välmående land som Sverige och för oss naturligtvis helt oacceptabel.

Hyrorna för boenden enligt LSS är på en chockerande hög nivå. I propositionen till LSS sägs att en person inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Hyrorna i bostäder med särskild service är på en mycket hög nivå och den här viktiga handikappolitiska principen är i det närmaste helt satt ur spel. De höga hyrorna i bostäder enligt LSS beror på kommunernas hänvisning till bruksvärdesprin- cipen, de boende får alltså betala för sådant som kommunerna kostnadsfritt ska tillhandahålla personer som beviljats insatser enligt LSS. Exempel på detta är värdet av att ha personal och gemensamma utrymmen.

På sätt och vis sätter Hyreslagen LSS ur spel, trots att LSS är en rättighetslag som ska säkra goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning.

Av LSS framgår att kommunerna får ta ut skäliga avgifter för bostäder men också att den enskilde ska ha kvar tillräckliga medel för sina personliga behov; en förutsättning för att uppnå de ”goda levnadsvillkor” som lagen ger rätt till. Men genom att ta ut hyra istället för avgift för bostäderna anser sig kommunen inte behöva ta hänsyn ens till det lägre förbehållsbelopp som Socialtjänst- lagen, SoL, föreskriver. Enligt en undersökning som genomfördes av LSS-kommittén tillämpade endast 24 procent av Sveriges kommuner ett förbehållsbelopp så att de boende får tillräckliga medel kvar för sina personliga behov.

Det är hög tid att regeringen snarast tillsätter en utredning som analyserar hur personer med funktionsnedsättning kan få komma ur den strukturella fattigdom som de nu befinner sig i.

ANNA-LENA KROOK, förbundsordförande, Riksförbundet för barn och unga med utvecklingsstörning,

FUB EVA NORDIN OLSON, förbundsordförande, Autism- och Aspergerförbundet