Aspergers krav i unik utbildning [SVT Småland]


Aspergers krav i unik utbildning [SVT Småland]

Ett 3:37 min långt klipp från SVT Småland (Eksjö)

Vi pratar alltså it-branschen. Programmering osv. En bransch som ofta förknippas med en vanlig medial bild av aspergerare som ”datanördar”. Vilket inte alls stämmer om man lyssnar på många aspergare. Det blir som ett normalitetskrav INOM aspergergruppen. Och pålagda stereotypa normer och normaliteter vet vi vad de kan ställa till med för dem som inte känner att de passar in och duger som de är.

Intitiativet i Eksjö att starta en it-utbildning för aspergare är ändå välkommet. Detta är ett starkt eftersatt område i Sverige, sedan i stort sett bara Left Is Right återstår som aspergervänligt företag, möjligen några till. Tron finns kvar på en grupp aspergares unika talanger som behöver erkännas och tas till vara. I inslaget säger Eva Klackbeck, projektledare för it-utbildningen, att de kan tänka sig ta emot aspergare från andra delar av landet än enbart Eksjö,

Hoppas bara att dessa 19-30-åringar kommer att hitta arbeten där ute. I inslaget låter det positivt från deltagarna men världen därute är tuff. Kraven på flexibilitet, autonomitet och social kompetens är höga.

Det är ändå värt att satsa denna uppenbart begåvade grupp. Även om de bara utgör en del av den totala gruppen aspergare.

http://campusi12.se/utbildningar/it-spaaret/

Nytt tema – Garland


Efter lång inaktivitet vill jag försöka uppdatera lite oftare här. Jag uppskattar all feedback ni har gett och fortsätter ge.

Det gamla bloggtemat, Andreas09, hade numera utgått. Jag bestämde mig därför för att hitta ett nytt tema på wordpress.com.

Det vimlar inte av tre kolumnsteman men till slut valde jag Garland WordPress.com tema. Det dröjde inte länge innan jag såg att även Garland har utgått. Jag behöver därför hitta ett annat mer bestående tema.

Tack för att ni läser och tipsa gärna fler om bloggen!

/Barracuber

Arbetsgivarna behöver större kunskap om psykisk ohälsa [SVT]


 

Kristdemokrater och Handisam om psykiskt sjuka i arbetslivet: 

Publicerad 28 september, 2013 – 12:30 debatt.svt.se.

 

Psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem.Det är idag den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Trots det tas psykiska sjukdomar inte på tillräckligt stort allvar, och sjuka känner skam.  Det är därför avgörande att arbetsgivare har kunskaper om psykisk ohälsa, skriver Alf Svensson, Ewa Samuelsson och Roland Utbult från Kristdemokraterna och Carl Älfvåg från Handisam.

I dagarna har Stockholms Stadsmission presenterat en särskild ungdomsrapport. Där framgår att den psykiska ohälsan bland unga i åldern 16-25 år i Sverige ökar. Av de svarande uppger 24 procent att de mår psykiskt dåligt.Rädsla för att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några av orsakerna som påverkar den psykiska ohälsan. Rapporten visar också att mer än 44 procent av de unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av dem som mår psykiskt dåligt saknar en vuxen att prata med.

Frågan om psykisk hälsa och psykiatri har lyfts under de senaste 20 åren och behovet av kunskapsutveckling har uppmärksammats i hela Norden. Trots det är psykisk ohälsa en av vår tids största utmaningar.

Värst drabbade är ungdomar. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående.

Handisam (myndigheten för handikappolitisk samordning) driver i samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) kampanjen Hjärnkoll som arbetar för större öppenhet om psykisk ohälsa med syftet att få en ökad acceptans och därmed ett friskare samhälle. Ett av de största problemen är att psykisk ohälsa ofta inte syns utanpå en person och därför inte alltid tas på allvar. Dessutom ger det den drabbade en skamkänsla.

Omgivningens attityder gör att människor avstår från att söka hjälp. Det borde vara lika accepterat att gå till läkaren om du har ångest som om du har brutit benet.

En SCB-undersökning från kampanjen Hjärnkoll visar att 285 000 personer i åldern 25-64 år lever med svår ängslan, oro eller ångest. En situation som inte bara påverkar den drabbades livkvalitet utan även försvårar på arbetsmarknaden.Undersökningen visar att personer med svår ängslan, oro eller ångest i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar i jämförelse med övriga befolkningen, knappt 16 procent jämfört med nio procent.

Det är mer än tre gånger så vanligt att man är arbetslös. Det finns också ett tydligt samband mellan brist på inflytande och psykisk ohälsa. 19 procent av arbetstagare med svår ängslan, oro eller ångest uppger att de saknar inflytande över planeringen av sitt arbete och det egna arbetstempot jämfört med knappt sju procent av övriga medarbetare.

Det är avgörande att arbetsgivare har kunskaper om psykisk ohälsa och tar dessa frågor på allvar. Även för samhället och näringslivet finns stora vinster med att arbeta förebyggande. Bristen på agerande från arbetsgivarna kostar mer än 15 miljarder kronor årligen i direkta kostnader.

Det betyder att ett företag kan tjäna hundratusentals kronor genom att arbeta förebyggande. Men det handlar också om offentliga arbetsgivare. Endast hälften av Sveriges 290 kommuner arbetar systematiskt för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda.

Men det finns goda exempel. Psykiatri Skåne har satsat på utbildning av 715 medarbetare inom kommun och region. I delar av polisutbildningen finns nu ett utbildningsmoment om hur man bemöter personer med psykiatrisk problematik och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har vid sina regionala konferenser genomfört ”etikkaféer”. Det är några exempel på initiativ som gett goda resultat när det gäller attitydförändringar till personer med psykisk ohälsa.

Arbetsgivare behöver engagera sig mer för att främja psykisk hälsa och inkluderande arbetsplatser för att vi ska få ett hållbart arbetsliv.

Här finns brister inom såväl offentlig sektor som näringslivet. Kommuner, landsting och även myndigheter har precis som företagare mycket att vinna på att arbeta förebyggande och undvika sjukskrivningar som är möjliga att avvärja.Två enkla insatser kan vara att utbilda chefer i psykosocialt arbete samt att införa skriftliga riktlinjer för hur chefer ska agera om medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa. Förebyggande arbete är en vinst, framför allt för den enskilde, men också för samhället i stort.

 

http://debatt.svt.se/2013/09/28/arbetsgivarna-behover-storre-kunskap-om-psykisk-ohalsa/

Nyheter P4 Örebro: Svårt att få jobb med funktionshinder


Nyheter P4 Örebro: Svårt att få jobb med funktionshinder

Den kärva arbetsmarknaden drabbar många unga och en av dem är en 24-årig Örebroare med aspergers syndrom. Han har studerat på universitet och sökt många jobb och praktikplatser men utan resultat.

 

Anita Karlsson som är 24-åringens mamma tror att arbetsgivare har för lite kunskap om funktionsnedsättningen och hon är rädd att arbetslösheten ska leda till psykisk ohälsa för sonen.

Anitas son har gått en treårig universitetsutbildning men har ett par tentor kvar innan utbildningen är slutförd. Sedan maj i år har han sökt många jobb och praktikplatser via arbetsförmedlingen. Trots det står han helt utan sysselsättning och beskedet var att han tidigast kunde få en praktikplats om sju månader.

— Jag ser min son som en stor frustration över att han ska vara arbetslös. Det har inte varit så lätt och just de här döperioderna, som sommarlovet, har han stora svårigheter att göra något vettigt, säger Anita Karlsson.

Avtal mellan Left is Right och konsultbolaget CSC


Ewa Carlborg, recruitment manager CSC och Klas Gustafsson, vd för Left is Right

IT-företaget CSC tecknar ett större avtal med konsultbolaget Left is Right, som är specialiserade på personer med aspergers syndrom. Det sa Ewa Carlborg, recruitment manager, på Veckans Affärers mångfaldsseminarium om funktionsnedsättning igår, torsdag: ”Left is Right kommer att vara en prefered partner när det gäller vår rekrytering”.

Veckans Affärer 2011-12-02: Erfarenhet av Asperger gav nytt rekryteringsavtal

DSM5: Ny humördiagnos och Asperger stryks ur listan


Lärarnas Nyheter skriver i Nya psykiatriska diagnoser på gång :

En helt ny diagnos för barn med humörproblem planeras. Dessutom väntas Aspergers försvinna som egen diagnos.Det är det troliga resultatet av att den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser görs om, vilket påverkar bedömningar av barn också här i Sverige.

Just nu pågår debatter om vilka diagnoser som bör omarbetas inom psykiatrin. Och om nya diagnoser bör läggas till för att förbättra och underlätta arbetet med diagnosticering.
Bakgrunden till diskussionerna är det amerikanska psykiatrikerförbundets diagnostiska manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som psykiatrin världen över använder som handbok vid diagnosticering.

Syftet med DSM är att alla bedömare ska vara på det klara med att de syftar på samma sak när de ställer en diagnos, oavsett land och kultur, berättar Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

–Man kan beskriva det som ett beslutsträd med ledtrådar som för oss närmare och närmare en specifik diagnos. Men det finns inga absoluta sanningar, säger han

Om två år beräknas den nya manualen vara klar. En av förändringarna som planeras och som berör arbetet med små barn är att diagnosen Aspergers syndrom kommer strykas ur ordlistan. I stället kommer barn med Aspergers syndrom och autism att få den gemensamma diagnosen autism-spectrum-disorder. Vilken den svenska benämningen blir är fortfarande oklart.

Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Han tror att den nya rubriken autism-spectrum-disorder kan skapa förvirring innan den har etablerats. Men rent vetenskapligt finns det enligt honom enbart fördelar med att Aspergers syndrom och autism förs in under samma begrepp.

–Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem. Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö.

Per Gustafsson, barnpsykiater vid Socialstyrelsen, är också positivt inställd till de troliga förändringarna. Han berättar om en annan nyhet som föreslås, som berör barn i förskoleåldern. Det är förslaget att införa en helt ny diagnos för barn med temperamentssvårigheter. I nuläget går den under benämningen TDD, Temper Dysregulation with Dysphoria.

–De här barnen är explosiva och har svårt att kontrollera sitt humör. De har ofta koncentrationssvårigheter och stora besvär med att interagera med andra, säger Per Gustafsson.

Han påpekar att kriterierna för de här funktionsnedsättningarna i den nuvarande DSM-manualen liknar adhd ganska mycket. En helt ny diagnos skulle därför kunna förenkla arbetet att skilja de båda kategorierna åt. Något som skulle underlätta för dem som möter de här barnen i vardagen, till exempel i förskolan.

Läs hela artikeln här: Lärarnas Nyheter: Nya psykiatriska diagnoser på gång.

Professor: ”Social kompetens är överskattat”


Här är länkar till flera intervjuer med Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i tillämpad psykologi vid Helsingfors universitet:
Liisa Keltikangas-Järvinen

Diskussion på aspergerforum.se

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.