Normalitet och stolthet över utanförskap


Nu är man är hipp om man har udda intressen och en problematisk identitet – i dag är det väl just ingen som vill kännas vid en fullständigt oproblematisk identitet? Det gäller – som det väl alltid har gjort – inte minst konstnärer. Typisk är Sveriges Melodifestivalsångare Ola Salo som i en intervju i SvD berättar om sin uppväxt: ”Mina kompisar och jag passade inte in i Rottne. Vi hade udda intressen, gillade konst och musik från 60- och 70-talet. Själv var jag, som prästens son, van vid utanförskapet och förstod tidigt att jag kunde välja att skämmas för det eller vara stolt över det. Jag valde att vara stolt. När jag senare i livet har ställts inför liknande grejer har valet varit lätt. Jag är fortfarande stolt över att jag avviker från normen.”

Jag skulle själv gärna gjort en Ola Salo men tyvärr tillhör jag den stora grå massan som har ”valt” att skämmas istället för att vara stolt. I mitt fall beror valet på pendlande självkänsla och skamfyllt föräldrahem. Det fanns en ”flodhäst” i mitt föräldrahem, något som lett till att jag idag är ”flodhästen” i mitt egen familj. (Har ni läst Tommy Hellsten?)

Det här inlägget deltar i bloggkarnevalen om NPF.

Publicerat i NPF. Leave a Comment »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: