Klargörande artikel om ”utbrändhet”


Fel fokus i debatten om utbrändhet (Läkartidningen 2007-08-29)

Äntligen en artikel som förklarar begreppen i debatten om utbrändhet så jag förstår.

Har för mig att jag har sett den ena artikelförfattaren, Eva Lönn, i något NPF-sammanhang. Nån som vet?

OBS att artikeln inte direkt handlar om NPF-symptom men, eftersom bloggen även täcker upp arbetslivet, tyckte jag den platsar.

Fel fokus i debatten om utbrändhet

Georg Keresztesi, leg läkare, överläkare, specialist i vuxenpsykiatri, Ekerö

Eva Lönn, läkarsekreterare, gymnasielärare, yrkespedagog, Ekerö
eva.lonn@sll.se

»Utbrändhet« är en översättning av ett amerikanskt uttryck – »burn out« – som lanserades på 1970-talet. Associationen är uppenbar: någon har blivit urladdad, oåterkalleligt skadad. Detta är en olämplig metafor och en icke-medicinsk term. För att kunna bli utbränd måste man dessutom per definition först ha »brunnit« – således är det märkligt att även arbetslösa sjukskrivs för »utbrändhet«.

Diagnosen »utbrändhet« existerar inte. Därför kommer Socialstyrelsen i en skrivelse om »stressrelaterad ohälsa« att försöka specificera vad ett »utmattningssyndrom« innebär. »Utmattningssyndrom« kommer närmast det som felaktigt benämns »utbrändhet«. Orsaken är utan tvivel långvarig stress. Socialstyrelsen tar inte ställning till huruvida den långvariga stressen är arbetsrelaterad eller inte. Samma sjukdomsbild kan ses både vid stress relaterad till arbetet och vid stress som inte är det – långvarig arbetslöshet, långvariga relationsproblem, otryggt samhällsklimat. Om »utmattningssyndrom« – enligt Socialstyrelsens riktlinjer – associeras med en depression så bör man behandla depressionen.

Att människor blir sjukskrivna i åratal för »utbrändhet« är ett stort misstag och leder till passivisering, sjukdomsvinst och symtomförsvar. Utmattningssyndromets naturliga förlopp är föga känt. Genom att överpsykiatrisera tillstånd som kan ha medicinska orsaker har man på senare tid ibland missat att diagnostisera och behandla en rad sjukdomstillstånd med liknande symtombild, tex hypotyreos, diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt– kärlsjukdom, B12-brist m m.

En avgränsning mot andra diagnoser bör ske. Individens egen stresshantering bör ges stort utrymme. Arbete kan faktiskt vara ett botemedel mot »utbrändhet«; det strukturerar tiden, ger ett socialt sammanhang, ger rätt status. Familjelivet, missbruk, biologisk sårbarhet är minst lika viktiga orsaker till »utbrändhet« som något slag av arbete.

Det är funktionsförmågan hos en person som skall bestämma försäkringsförmånen. Man skall inte heller få mer i ersättning på grund av att en skada eller ett sjukdomstillstånd uppstått på arbetet än under icke-arbetstid – något som ofelbart sätter fokus på att arbete i sig är så att säga »skadligt«.

Nedsatt arbetsförmåga är inte detsamma som sjukdom! Man kan vara frisk men av olika skäl inte kunna arbeta, likaväl som man kan vara sjuk men både vilja och kunna arbeta. Många cancerpatienter är sjukskrivna endast några veckor och arbetar sedan och mår bra/bättre av det. Många handikappade jobbar heltid, tex i rullstol. Det finns återigen andra med ordnat socialt liv, med mycket bra ekonomi, som inte är motiverade att arbeta. Bakom »utbrändhet« finns också hundratusentals arbetslösa, personer utan någonstans att återvända i arbete om de skulle bli »friska«.

Det är kanske dags att ta upp en seriös diskussion om ett alternativ till sjukskrivning – en » medborgarlön«, social pension eller dylikt – som skulle ge en rättvis trygghet till alla medborgare, men som ändå är differentierad och tar hänsyn till dem som arbetar och faktiskt skall finansiera hela systemet.

Jobbig skolstart för barn med NPF


Jobbig skolstart för barn med NPF (Newsdesk 2007-08-29)

Nu är skolorna igång och bristerna i omhändertagandet av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder är lika uppenbara som vanligt. Trots politikernas löfte om satsningar på skolan, förefaller skolledarna tagna på sängen över hur många som behöver hjälp.

Riksförbundet Attention kontaktas ideligen av oroliga och besvikna föräldrar till barn med ADHD, Tourette eller Aspergers syndrom om bristerna i skolan. För att få stopp på den negativa spiralen startar Attention nu ett upprop som vänder sig till alla tappert kämpande föräldrar. Uppropet vänder sig till alla dem som tvingas strida för sina barns lagstadgade rättigheter om en anpassad undervisning.

Attention har gjort en undersökning av hur skolorna ser på sina möjligheter att erbjuda en bra undervisning av elever med koncentrationssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet, läs- och skrivsvårigheter m.m. Undersökningen utmynnade i rapporten ”Tyst i klassen”, se http://www.attention-riks.se

Regeringen säger sig vilja prioritera skolan och lägger 3 miljarder på Lärarlyftet, som innehåller en särskild satsning på specialpedagoger.

– Det tycker vi är bra, men skolministern riskerar att missa målet. 28 % av lärarna har ingen som helst utbildning om detta. Det ingår i dag inte i grundutbildningen för lärare. Mer än varannan låg- och mellanstadielärare anser att det bristfälliga stödet för elever med neuropsykiatriska funktionshinder begränsar undervisningen. Alla lärare behöver kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder, inte bara specialpedagogerna., säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Uppropet innehåller en uppmaning till föräldrar att skicka in sina berättelser om hur de blivit behandlade av skolan och myndigheterna och vilken hjälp de har kunnat få. Alla berättelser som förbundet får in kommer att sammanställas och användas för att skapa en debatt kring en utsatt grupp, nämligen föräldrar till barn med osynliga funktionshinder.

– Vi har fått nog säger Miriam Jaakola, ordförande i Attention Norrbotten och en av initiativtagarna till upproret. Politikerna måste inse att det lönar sig att satsa tidigt på våra barn. Då undviker man problem senare.

Bakgrundsfakta:
• Exempel på neuropsykiatriskt funktionshinder är ADHD (Attention Deficicit Hyperactivity Disorder) som bl.a. medför koncentration och/eller överaktivitet.
• Andra diagnoser inom Attention är Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.
• Statistiskt finns det 1-2 elever i varje klass med NPF, men ingen vet hur stort mörkertalet är.

För mer information kontakta:
Ann- Kerstin Sandberg, Miriam Jaakola
Förbundsordförande, Ordförande Attention Norrbotten
070-717 40 25 attentionnorrbotten@yahoo.se

Förmansvägen 2, 117 43 Stockholm Tfn 08-709 22 60, 070-717 40 25. Fax 08-702 22 69. E-post info@attention-riks.nu, http://www.attention-riks.se

Aspergers Syndrom i Karlavagnen


Ladda hem filerna och döp om dem till .mp3.

UPDATE: Två personer har rapporterat om plötsliga brusljud exakt 63 sekunder in i
filerna. Jag kollar.

UPDATE2: Nu är bruset borta från filerna. Jag trodde jag hade en fullversion när jag i själva verket hade en trial, trialen infogar ett kort brus i inspelningarna en gång i minuten.

Nu får Leo, 7, gå i sin drömskola


”Tack!” Nu får Leo, 7, gå i sin drömskola (Expressen 16 augusti 2007)

Leo Hoffman Fröling är som en liten professor som ska bli allt från flygkapten till mammututgrävare när han blir stor; han har ett rikt språk, är rättfram, nyfiken, kan läsa och räkna och är en hejare på datorer.
Men han har Aspergers syndrom och Expressen har i en rad artiklar berättat om mamma Paulas och pappa Anders kamp för att Leo inte ska behöva gå i Björngårdsskolan på Söder i Stockholm.
Trots att rektorn lovat ställa upp med extra resurser har föräldrarna krävt att Leo ska få gå i Ingridskolan i Solna, som specialiserat sig på Aspergers syndrom.
– Politikerna har ju lovat att föräldrarna ska få välja skola, har Paula och Anders hävdat.

”Vi har ändrat beslutet”

Skolledningen på Björngårdsskolan har envist sagt nej trots att flera politiker i Stockholm har givit Leo sitt stöd.
Men i går kom vändningen.
Den nye grundskolechefen sedan en vecka, Värmlandsimporten Håkan Edman, ringde plötsligt hem till Leos föräldrar:
– Vi har ändrat beslutet. Leo får börja i Ingridskolan.
Håkan Edman säger till Expressen:
– Jag tog upp ärendet, inte minst på grund av Expressens artiklar. Det här sätter fingret på en lucka i den resursfördelning som vi har bestämt oss för. Utifrån det har rektorn gjort en riktig bedömning. Samtidigt har föräldrarna resonerat helt rätt utifrån vad de läst om att barn med särskilda behov har rätt till….

Borg! Tala klarspråk!


Finansminister Anders Borg kritiseras av Attention Göteborgs ordförande

Borg! Tala klarspråk! (Aftonbladet 15 augusti 2007)

Att alla som vill och kan ska bidra till sin egen försörjning är förstås ett bra påstående, men vad ska staten och Anders Borg göra för personer med funktionshinder, som inte ses som önskvärda på arbetsmarknaden?

Den frågan ställer sig Henrik D. Ragnevi, ordförande för Attention, Göteborg.

”När Borg talar om frihet, vems frihet är det han talar om då? Inte är det de utsattas”, skriver Henrik D Ragnevi.

Nondi fick rätt skola efter flera års kamp


Nondi fick rätt skola efter flera års kamp (Expressen 2007-08-13)

Efter flera års kamp mot den kommunala skolan lyckades Maud Tradsayyeda få in sin dotter på Ingridskolan, specialiserad på elever med Aspergers syndrom.

Leo-affären: De ansvariga flydde tv-debatten


De ansvariga flydde tv-debatten (Stockholm City 12 augusti)

Efter Expressens artiklar om Leo ville TV4 arrangera en debatt mellan hans föräldrar och de ansvariga.
Men varken rektorn eller politikerna vågade delta.