DN: ”Funktionshindrade allt fattigare”


Publicerad: 1 mars 2010

STÖD SAKNAS Det är ologiskt att individer som aldrig kommer att kunna arbeta har ett ­ekonomiskt stöd som baseras på tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen måste agera för de funktionsnedsatta, skriver ordförandena för FUB och Autism- och Aspergerförbundet.

Anders har en inkomst på 6256 kronor i månaden och en hyra på drygt 7000. Han går alltså back ungefär 800 kronor varje månad. Liksom många andra personer med omfattande funktionsnedsättning får han ett bidrag från sina föräldrar på några tusenlappar varje månad. När dagen kommer då de inte längre finns eller har råd att skjuta till pengar är han hänvisad till försörjningsstöd, socialbidrag, från kommunen.

Anders är långt ifrån ensam. Han delar sin livssituation med många andra personer med utvecklingsstörning och/eller autism. Inkomstklyftorna ökar och Anders blir allt fattigare. Flera statliga utredningar har påpekat att detta inte är acceptabelt. Nu är det hög tid att regeringen agerar.

Förklaringen till den uppkomna situationen är flera: dels har många kommuner under flera år försökt och lyckats att hitta kryphål i Lagen om särskilt stöd, LSS, som gör att de kan ta ut höga hyror av denna grupp, dels har Sverige faktiskt inte ett fullgott ekonomiskt stöd till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Två statliga utredningar har fastslagit att dessa personers ekonomiska situation måste förbättras. Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet har i en skrivelse uppmanat regeringen att snarast tillsätta en sådan utredning.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har ofta de lägsta ersättningarna i sjukförsäkringen eftersom de inte haft några arbetsinkomster. De är hänvisade till garantiersättningen i socialförsäkringen. 2009 var denna högst 102720 kronor per år, alltså 8650 kronor per månad.

LO:s Anna Fransson och Irene Wennemo har varnat för att skillnaderna mellan fattiga och rika ökat avsevärt under senare år (DN Debatt 8/12 2009). Det gäller särskilt personer som är sjuka och arbetslösa, deras blygsamma inkomstökning ligger mycket långt under den som förvärvs- arbetande har uppnått under samma tid.

De är få, de som bedöms ha så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Det är både otryggt och ologiskt att individer som inte alls har möjlighet att delta i arbetslivet har ett ekonomiskt stöd som är uppbyggt som en försäkring mot tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen kan inte längre blunda för det faktum att denna grupps fattigdom är akut.

Övriga medborgares inkomster stiger medan denna grupp blir allt fattigare. Situationen är ovärdig ett, trots aktuell finanskris, oerhört välmående land som Sverige och för oss naturligtvis helt oacceptabel.

Hyrorna för boenden enligt LSS är på en chockerande hög nivå. I propositionen till LSS sägs att en person inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Hyrorna i bostäder med särskild service är på en mycket hög nivå och den här viktiga handikappolitiska principen är i det närmaste helt satt ur spel. De höga hyrorna i bostäder enligt LSS beror på kommunernas hänvisning till bruksvärdesprin- cipen, de boende får alltså betala för sådant som kommunerna kostnadsfritt ska tillhandahålla personer som beviljats insatser enligt LSS. Exempel på detta är värdet av att ha personal och gemensamma utrymmen.

På sätt och vis sätter Hyreslagen LSS ur spel, trots att LSS är en rättighetslag som ska säkra goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning.

Av LSS framgår att kommunerna får ta ut skäliga avgifter för bostäder men också att den enskilde ska ha kvar tillräckliga medel för sina personliga behov; en förutsättning för att uppnå de ”goda levnadsvillkor” som lagen ger rätt till. Men genom att ta ut hyra istället för avgift för bostäderna anser sig kommunen inte behöva ta hänsyn ens till det lägre förbehållsbelopp som Socialtjänst- lagen, SoL, föreskriver. Enligt en undersökning som genomfördes av LSS-kommittén tillämpade endast 24 procent av Sveriges kommuner ett förbehållsbelopp så att de boende får tillräckliga medel kvar för sina personliga behov.

Det är hög tid att regeringen snarast tillsätter en utredning som analyserar hur personer med funktionsnedsättning kan få komma ur den strukturella fattigdom som de nu befinner sig i.

ANNA-LENA KROOK, förbundsordförande, Riksförbundet för barn och unga med utvecklingsstörning,

FUB EVA NORDIN OLSON, förbundsordförande, Autism- och Aspergerförbundet

3 svar to “DN: ”Funktionshindrade allt fattigare””

  1. Elisabet Says:

    Jag har AS och lever på lägsta sjukersättningen. Får ut 7000 kr i månaden, plus barnbidrag. Tur att jag inte lever ensam utan med en underbar man som tyvärr är arbetslös. Men vi hankar oss fram. Tyvärr igen så har jag bara tidsbegränsad sjukersättning eftersom ingen vetat förrän nu vad jag lider av. Lidit har jag gjort, hela mitt liv. Oron över att inte få varaktig sjukersättning är ett stort problem, Plus att man måste vrida och vända på varenda krona! Önskar regeringen läser detta och tillsätter en utredning om detta!

  2. Nattbibliotek Says:

    Men jag fattar inte det här. Förbehållsbelopp får väl även pensionärer på äldreboende. Ska det då inte gälla funktionshindrade?

  3. Mib Says:

    Det var bra skrivet av FUB och Autism och Aspergerförbundet tillsammans. Det är bra att de skriver sådana här bra saker. Vilken tur att vi har våra föreningar! Hoppas verkligen att det kommer nånting bra ut av detta.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: