Arbetsgivarna behöver större kunskap om psykisk ohälsa [SVT]


 

Kristdemokrater och Handisam om psykiskt sjuka i arbetslivet: 

Publicerad 28 september, 2013 – 12:30 debatt.svt.se.

 

Psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem.Det är idag den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Trots det tas psykiska sjukdomar inte på tillräckligt stort allvar, och sjuka känner skam.  Det är därför avgörande att arbetsgivare har kunskaper om psykisk ohälsa, skriver Alf Svensson, Ewa Samuelsson och Roland Utbult från Kristdemokraterna och Carl Älfvåg från Handisam.

I dagarna har Stockholms Stadsmission presenterat en särskild ungdomsrapport. Där framgår att den psykiska ohälsan bland unga i åldern 16-25 år i Sverige ökar. Av de svarande uppger 24 procent att de mår psykiskt dåligt.Rädsla för att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några av orsakerna som påverkar den psykiska ohälsan. Rapporten visar också att mer än 44 procent av de unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av dem som mår psykiskt dåligt saknar en vuxen att prata med.

Frågan om psykisk hälsa och psykiatri har lyfts under de senaste 20 åren och behovet av kunskapsutveckling har uppmärksammats i hela Norden. Trots det är psykisk ohälsa en av vår tids största utmaningar.

Värst drabbade är ungdomar. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående.

Handisam (myndigheten för handikappolitisk samordning) driver i samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) kampanjen Hjärnkoll som arbetar för större öppenhet om psykisk ohälsa med syftet att få en ökad acceptans och därmed ett friskare samhälle. Ett av de största problemen är att psykisk ohälsa ofta inte syns utanpå en person och därför inte alltid tas på allvar. Dessutom ger det den drabbade en skamkänsla.

Omgivningens attityder gör att människor avstår från att söka hjälp. Det borde vara lika accepterat att gå till läkaren om du har ångest som om du har brutit benet.

En SCB-undersökning från kampanjen Hjärnkoll visar att 285 000 personer i åldern 25-64 år lever med svår ängslan, oro eller ångest. En situation som inte bara påverkar den drabbades livkvalitet utan även försvårar på arbetsmarknaden.Undersökningen visar att personer med svår ängslan, oro eller ångest i större utsträckning har tidsbegränsade anställningar i jämförelse med övriga befolkningen, knappt 16 procent jämfört med nio procent.

Det är mer än tre gånger så vanligt att man är arbetslös. Det finns också ett tydligt samband mellan brist på inflytande och psykisk ohälsa. 19 procent av arbetstagare med svår ängslan, oro eller ångest uppger att de saknar inflytande över planeringen av sitt arbete och det egna arbetstempot jämfört med knappt sju procent av övriga medarbetare.

Det är avgörande att arbetsgivare har kunskaper om psykisk ohälsa och tar dessa frågor på allvar. Även för samhället och näringslivet finns stora vinster med att arbeta förebyggande. Bristen på agerande från arbetsgivarna kostar mer än 15 miljarder kronor årligen i direkta kostnader.

Det betyder att ett företag kan tjäna hundratusentals kronor genom att arbeta förebyggande. Men det handlar också om offentliga arbetsgivare. Endast hälften av Sveriges 290 kommuner arbetar systematiskt för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda.

Men det finns goda exempel. Psykiatri Skåne har satsat på utbildning av 715 medarbetare inom kommun och region. I delar av polisutbildningen finns nu ett utbildningsmoment om hur man bemöter personer med psykiatrisk problematik och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har vid sina regionala konferenser genomfört ”etikkaféer”. Det är några exempel på initiativ som gett goda resultat när det gäller attitydförändringar till personer med psykisk ohälsa.

Arbetsgivare behöver engagera sig mer för att främja psykisk hälsa och inkluderande arbetsplatser för att vi ska få ett hållbart arbetsliv.

Här finns brister inom såväl offentlig sektor som näringslivet. Kommuner, landsting och även myndigheter har precis som företagare mycket att vinna på att arbeta förebyggande och undvika sjukskrivningar som är möjliga att avvärja.Två enkla insatser kan vara att utbilda chefer i psykosocialt arbete samt att införa skriftliga riktlinjer för hur chefer ska agera om medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa. Förebyggande arbete är en vinst, framför allt för den enskilde, men också för samhället i stort.

 

http://debatt.svt.se/2013/09/28/arbetsgivarna-behover-storre-kunskap-om-psykisk-ohalsa/

Annonser

DSM5: Ny humördiagnos och Asperger stryks ur listan


Lärarnas Nyheter skriver i Nya psykiatriska diagnoser på gång :

En helt ny diagnos för barn med humörproblem planeras. Dessutom väntas Aspergers försvinna som egen diagnos.Det är det troliga resultatet av att den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser görs om, vilket påverkar bedömningar av barn också här i Sverige.

Just nu pågår debatter om vilka diagnoser som bör omarbetas inom psykiatrin. Och om nya diagnoser bör läggas till för att förbättra och underlätta arbetet med diagnosticering.
Bakgrunden till diskussionerna är det amerikanska psykiatrikerförbundets diagnostiska manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som psykiatrin världen över använder som handbok vid diagnosticering.

Syftet med DSM är att alla bedömare ska vara på det klara med att de syftar på samma sak när de ställer en diagnos, oavsett land och kultur, berättar Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

–Man kan beskriva det som ett beslutsträd med ledtrådar som för oss närmare och närmare en specifik diagnos. Men det finns inga absoluta sanningar, säger han

Om två år beräknas den nya manualen vara klar. En av förändringarna som planeras och som berör arbetet med små barn är att diagnosen Aspergers syndrom kommer strykas ur ordlistan. I stället kommer barn med Aspergers syndrom och autism att få den gemensamma diagnosen autism-spectrum-disorder. Vilken den svenska benämningen blir är fortfarande oklart.

Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Han tror att den nya rubriken autism-spectrum-disorder kan skapa förvirring innan den har etablerats. Men rent vetenskapligt finns det enligt honom enbart fördelar med att Aspergers syndrom och autism förs in under samma begrepp.

–Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem. Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö.

Per Gustafsson, barnpsykiater vid Socialstyrelsen, är också positivt inställd till de troliga förändringarna. Han berättar om en annan nyhet som föreslås, som berör barn i förskoleåldern. Det är förslaget att införa en helt ny diagnos för barn med temperamentssvårigheter. I nuläget går den under benämningen TDD, Temper Dysregulation with Dysphoria.

–De här barnen är explosiva och har svårt att kontrollera sitt humör. De har ofta koncentrationssvårigheter och stora besvär med att interagera med andra, säger Per Gustafsson.

Han påpekar att kriterierna för de här funktionsnedsättningarna i den nuvarande DSM-manualen liknar adhd ganska mycket. En helt ny diagnos skulle därför kunna förenkla arbetet att skilja de båda kategorierna åt. Något som skulle underlätta för dem som möter de här barnen i vardagen, till exempel i förskolan.

Läs hela artikeln här: Lärarnas Nyheter: Nya psykiatriska diagnoser på gång.

Studio Ett: Leva med ADHD


Ett reportage från Studio Ett (P1) i november 2010:
Lotta Abrahamsson
Studio Ett: Leva med ADHD – med Lotta Abrahamsson (bilden)

P1 Bildningsbyrån – Asperger/autism/ADHD


Direktlänk till programmet (kräver Flash i webbläsaren) 30 minuter långt.

Länken ovan skrev:

Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med en neuropsykiatrisk diagnos, och omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter diagnostiserade som tycker det är viktigt att informera andra om sin vardag, och vi besöker Ågesta folkhögskola i Stockholm där elever lär sig att informera om Aspergers syndrom.

Vi träffar även Lisa Frick, som har ADHD, Tourette och autistiska drag samt hennes son som har samma diagnoser.

Alternativ nedladdningslänk filstorlek: 28 MB audioformat: m4a (går att öppna i VLC Player)

TV4:s temavecka om autism/Asperger/ADHD


Här har jag samlat TV4 Play-länkarna.

OBS att det handlar om hela entimmesavsnitten (inklusive mat, mode och whatever). Det går ju som tur är att snabbspola. Det är tyvärr svårt att ”rippa” enskilda delar. TV4 är – till skillnad från SVT sist jag kollade – duktiga på att förhindra rippning. I början av programmen sammanfattar programledaren Malou von Sivers innehållet sådär halvbra. Jag har ingen aning om hur länge TV4 egentligen låter sådana här länkar ligga kvar – förhoppningsvis rätt länge.
Malou von Sivers

    * Måndag 11/10 – Del 1: Ellinore Holmer fick diagnosen Aspergers syndrom. Med i studion är också barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp som skrivit en avhandling om flickor med autism, samt Malin Holmer, lillasyster och Pär Johansson, grundare Glada Hudikteatern.

    * Måndag 11/10 – Del 2: Bill Skarsgård: ”Jag läste in mig noga på aspergers”. Även med Ellinor Holmer.

    * Tisdag 12/10: Markus som har Asperger och hans pappa (första intervjun i programmet!)

    * Torsdag 14/10: Journalisten Annika Sundbaum-Melin som har ADHD samt överläkaren Ylva Ginsberg.

    * Fredag 15/10: Mamma vars son har Asperger och ADHD. I studion även överläkaren Harald Sturm och Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.

Det ska även finnas en intervju med Bill Skarsgård men jag hittar inte den just nu.

Att jobba med funktionshinder


En artikel från 2010-05-12 i Unionen-tidningen Kollega:

Runt 16 procent av befolkningen anser sig ha någon funktionsnedsättning eller ett funktionshinder. En hyggligt stor andel av dem, 67procent, finns ute på arbetsmarknaden.

Ofta, när man talar om handikapp, eller funktionshinder, föreställer man sig en rullstolsburen som har svårt med tillgängligheten. Men det kan lika gärna vara ett dolt funktionshinder. Det kan vara dyslexi liksom en väl dold depression, eller diabetes.
Definitionen av funktionshinder förändras hela tiden, men SCB använder en rätt bred förklaring nämligen att en person: ”har någon fysisk eller psykisk sjukdom eller skada vilken i samspel med omgivningen vållar problem i den dagliga livsföringen”.
Vi har träffat sex personer som alla har ett funktionshinder. Möt dem här. Hör dem berätta hur det är att arbeta med till exempel Aspergers [Barracuber: rättade stavningen] , ADHD eller hörselnedsättning.

DN: ”Funktionshindrade allt fattigare”


Publicerad: 1 mars 2010

STÖD SAKNAS Det är ologiskt att individer som aldrig kommer att kunna arbeta har ett ­ekonomiskt stöd som baseras på tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen måste agera för de funktionsnedsatta, skriver ordförandena för FUB och Autism- och Aspergerförbundet.

Anders har en inkomst på 6256 kronor i månaden och en hyra på drygt 7000. Han går alltså back ungefär 800 kronor varje månad. Liksom många andra personer med omfattande funktionsnedsättning får han ett bidrag från sina föräldrar på några tusenlappar varje månad. När dagen kommer då de inte längre finns eller har råd att skjuta till pengar är han hänvisad till försörjningsstöd, socialbidrag, från kommunen.

Anders är långt ifrån ensam. Han delar sin livssituation med många andra personer med utvecklingsstörning och/eller autism. Inkomstklyftorna ökar och Anders blir allt fattigare. Flera statliga utredningar har påpekat att detta inte är acceptabelt. Nu är det hög tid att regeringen agerar.

Förklaringen till den uppkomna situationen är flera: dels har många kommuner under flera år försökt och lyckats att hitta kryphål i Lagen om särskilt stöd, LSS, som gör att de kan ta ut höga hyror av denna grupp, dels har Sverige faktiskt inte ett fullgott ekonomiskt stöd till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Två statliga utredningar har fastslagit att dessa personers ekonomiska situation måste förbättras. Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet har i en skrivelse uppmanat regeringen att snarast tillsätta en sådan utredning.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har ofta de lägsta ersättningarna i sjukförsäkringen eftersom de inte haft några arbetsinkomster. De är hänvisade till garantiersättningen i socialförsäkringen. 2009 var denna högst 102720 kronor per år, alltså 8650 kronor per månad.

LO:s Anna Fransson och Irene Wennemo har varnat för att skillnaderna mellan fattiga och rika ökat avsevärt under senare år (DN Debatt 8/12 2009). Det gäller särskilt personer som är sjuka och arbetslösa, deras blygsamma inkomstökning ligger mycket långt under den som förvärvs- arbetande har uppnått under samma tid.

De är få, de som bedöms ha så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Det är både otryggt och ologiskt att individer som inte alls har möjlighet att delta i arbetslivet har ett ekonomiskt stöd som är uppbyggt som en försäkring mot tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen kan inte längre blunda för det faktum att denna grupps fattigdom är akut.

Övriga medborgares inkomster stiger medan denna grupp blir allt fattigare. Situationen är ovärdig ett, trots aktuell finanskris, oerhört välmående land som Sverige och för oss naturligtvis helt oacceptabel.

Hyrorna för boenden enligt LSS är på en chockerande hög nivå. I propositionen till LSS sägs att en person inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Hyrorna i bostäder med särskild service är på en mycket hög nivå och den här viktiga handikappolitiska principen är i det närmaste helt satt ur spel. De höga hyrorna i bostäder enligt LSS beror på kommunernas hänvisning till bruksvärdesprin- cipen, de boende får alltså betala för sådant som kommunerna kostnadsfritt ska tillhandahålla personer som beviljats insatser enligt LSS. Exempel på detta är värdet av att ha personal och gemensamma utrymmen.

På sätt och vis sätter Hyreslagen LSS ur spel, trots att LSS är en rättighetslag som ska säkra goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning.

Av LSS framgår att kommunerna får ta ut skäliga avgifter för bostäder men också att den enskilde ska ha kvar tillräckliga medel för sina personliga behov; en förutsättning för att uppnå de ”goda levnadsvillkor” som lagen ger rätt till. Men genom att ta ut hyra istället för avgift för bostäderna anser sig kommunen inte behöva ta hänsyn ens till det lägre förbehållsbelopp som Socialtjänst- lagen, SoL, föreskriver. Enligt en undersökning som genomfördes av LSS-kommittén tillämpade endast 24 procent av Sveriges kommuner ett förbehållsbelopp så att de boende får tillräckliga medel kvar för sina personliga behov.

Det är hög tid att regeringen snarast tillsätter en utredning som analyserar hur personer med funktionsnedsättning kan få komma ur den strukturella fattigdom som de nu befinner sig i.

ANNA-LENA KROOK, förbundsordförande, Riksförbundet för barn och unga med utvecklingsstörning,

FUB EVA NORDIN OLSON, förbundsordförande, Autism- och Aspergerförbundet