DSM5: Ny humördiagnos och Asperger stryks ur listan


Lärarnas Nyheter skriver i Nya psykiatriska diagnoser på gång :

En helt ny diagnos för barn med humörproblem planeras. Dessutom väntas Aspergers försvinna som egen diagnos.Det är det troliga resultatet av att den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser görs om, vilket påverkar bedömningar av barn också här i Sverige.

Just nu pågår debatter om vilka diagnoser som bör omarbetas inom psykiatrin. Och om nya diagnoser bör läggas till för att förbättra och underlätta arbetet med diagnosticering.
Bakgrunden till diskussionerna är det amerikanska psykiatrikerförbundets diagnostiska manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som psykiatrin världen över använder som handbok vid diagnosticering.

Syftet med DSM är att alla bedömare ska vara på det klara med att de syftar på samma sak när de ställer en diagnos, oavsett land och kultur, berättar Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

–Man kan beskriva det som ett beslutsträd med ledtrådar som för oss närmare och närmare en specifik diagnos. Men det finns inga absoluta sanningar, säger han

Om två år beräknas den nya manualen vara klar. En av förändringarna som planeras och som berör arbetet med små barn är att diagnosen Aspergers syndrom kommer strykas ur ordlistan. I stället kommer barn med Aspergers syndrom och autism att få den gemensamma diagnosen autism-spectrum-disorder. Vilken den svenska benämningen blir är fortfarande oklart.

Björn Kadesjö är överläkare vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Han tror att den nya rubriken autism-spectrum-disorder kan skapa förvirring innan den har etablerats. Men rent vetenskapligt finns det enligt honom enbart fördelar med att Aspergers syndrom och autism förs in under samma begrepp.

–Det kan vara väldigt små skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket kan leda till att det blir konstlade gränser mellan dem. Dessutom är olika utredare inte alltid överens om hur de här diagnoserna ska ringas in, säger Björn Kadesjö.

Per Gustafsson, barnpsykiater vid Socialstyrelsen, är också positivt inställd till de troliga förändringarna. Han berättar om en annan nyhet som föreslås, som berör barn i förskoleåldern. Det är förslaget att införa en helt ny diagnos för barn med temperamentssvårigheter. I nuläget går den under benämningen TDD, Temper Dysregulation with Dysphoria.

–De här barnen är explosiva och har svårt att kontrollera sitt humör. De har ofta koncentrationssvårigheter och stora besvär med att interagera med andra, säger Per Gustafsson.

Han påpekar att kriterierna för de här funktionsnedsättningarna i den nuvarande DSM-manualen liknar adhd ganska mycket. En helt ny diagnos skulle därför kunna förenkla arbetet att skilja de båda kategorierna åt. Något som skulle underlätta för dem som möter de här barnen i vardagen, till exempel i förskolan.

Läs hela artikeln här: Lärarnas Nyheter: Nya psykiatriska diagnoser på gång.

Annonser

Läkartidningen om AST


(AST = autismspektrumtillstånd)

Viktig debattartikel i Läkartidningen av specialistläkaren i neuropsykiatri Andreas Fries:

Artikeln skrev:

Vuxenpsykiatrin felbedömer ­autismspektrumtillstånd

Andreas Fries
specialistläkare i psykiatri, Stockholm
neuropsykiatri@comhem.se

Kunskapen om autismspektrumtillstånd är fortfarande otillräcklig inom psykiatrin. Rätt diagnos behövs för förståelse och adekvata åtgärder. Riktade utbildningsinsatser är ett första steg mot ökad kunskap om autismspektrumtillstånd.

Kunskapen om autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna brister inom psykiatrin. Patienter med AST finns på alla slags mottagningar och i slutenvård under fel diagnoser. De missförstås och felbehandlas. Ofta anses de besvärliga eller terapirefraktära. Många av dem hyser en berättigad misstro mot psykiatrin [1]. Rena övergrepp från sjukvården förekommer.

Fallexempel 1: Tomas’ halvbror har autism. Själv har han alltid varit egen, blyg, tystlåten och skygg. Han har haft få vänner och svårt för gruppaktiviteter och sociala kontakter. Under högstadietiden blev han mobbad. Efter gymnasieexamen blir Tomas kvar i föräldrahemmet i tre år »utan att göra något«. Vårdintyg skrivs 2002 efter till tagande katatoni med isoleringstendens, mutism, matvägran, negativism och passivitet. Under tvångsvården ordineras neuroleptika, som utlöser kramper men inte bidrar till någon förbättring. Utskrivningsdiagnos: Psykos UNS.

Påföljande öppenvårdsutredning utmynnar i diagnosen »atypisk autism«. Neuropsykologisk utredning visar att Tomas är normalbegåvad, har mycket gott minne, är långsam och pedantisk. MRT hjärna visar normala fynd. EEG är normalt.

Ett år senare: ny kataton försämring, Tomas har nu slagit föräldrarna. Vårdintygsprövande bakjour konstaterar »väldokumenterad psykossjukdom«. Tomas skrivs ut med diagnosen »simplexschizofreni«, och har sedan dess tvångsvårdats och tvångsmedicinerats med depåneuroleptika under olika schizofrenidiagnoser. Han har aldrig uppvisat positiva symtom, däremot tics, ritualbeteenden, samlande, mutism, undflyende blick, tvångsmässighet, enstörighet, episodisk anorexi och episodisk explosiv aggressivitet. Våld har förekommit under perioder av förvärrad katatoni, ofta i anslutning till krav, framför allt krav på ätande. Tomas uttrycker sig enstavigt och kommunicerar stundtals bara via skrivna lappar. Han läser gärna om teknik och kemi. Sedan flera år bor han på ett HVB-hem och är i dag över 30 år.

Neuroleptika har inte medfört någon säker förbättring av Tomas’ tillstånd. Hans kliniska bild motsvarar ingen känd schizofreniform. Tomas anses sakna insikt om sin sjukdom.

Kommentar: Autistisk problematik kan ha stora likheter med schizofrenins negativa symtom. Utvecklingsanamnes och ett livstidsperspektiv behövs för att skilja dem åt. Vuxenpsykiatrin saknar tradition att undersöka dessa. Katatoni förekommer som komplikation till AST hos vuxna i upp till 17 procent av fallen [2]. Tillståndet utgör relativ kontraindikation för neuroleptikabehandling, som riskerar att förvärra katatonin och utlösa malignt neuroleptikasyndrom [3, 4].

1993 skrev Beier att autism är en vuxenpsykiatrisk angelägenhet [5]. Scharin och Hellström visade elva år senare att vuxenpsykiatrin missar barnneuropsykiatriska diagnoser [6]. Men därefter har väl mycket hänt? SK-kurser i vuxenneuropsykiatri hålls numera, och det skrivs vårdprogram. Överallt pratas det ju knappt om annat än neuropsykiatri. Eller?

Medan kunskapen om ADHD hos vuxna långsamt ökat, har motsvarande bara i mindre omfattning skett för AST. Schablonbilden av en person med autistisk problematik är känd men beskriver bara fåtalet av de drabbade.

Det finns flera skäl till underdiagnostiseringen:

1. Kunskap saknas om de negativa konsekvenser som ofta följer av att svårigheterna inte uppmärksammas.

2. De kliniska uttrycken skiftar stort och kan misstolkas som social fobi, tvångssyndrom, AD(H)D, schizofreni, bipolär sjukdom och olika personlighetsstörningar.

3. Alla tänkbara psykiska störningar kan pålagras AST och försvåra differentialdiagnostiken.

4. Flera diagnossystem konkurrerar, och diagnoskriterierna utgår från barns – väsentligen pojkars – beteenden. Orimliga exklusions- kriterier har formulerats, bland annat för ADHD och schizofreni.

5. Vuxna, högfungerande personer med AST har ofta lärt sig att maskera sina autistiska drag.

6. Vuxenpsykiatriska anamnesmetoder och dia gnostik fångar inte upp utvecklingsrelaterade funktionshinder.

7. Slutligen har läkare i dag sällan tid att läsa journaler noggrant. Tyvärr, för det är vanligen i dessa man finner stöd för AST-misstanke, snarare än i patientens beteende under korta läkar besök.

Varför är rätt diagnos viktig?

Läkare och psykologer frågar ibland efter poängen med ­autismspektrumdiagnos: det finns ju ändå ingen behandling? Har patienten inte tillräckligt många diagnoser redan?

Fallexempel 2: Maria är 28 år. Hon adopterades som spädbarn från Korea. Hela livet har hon känt sig annorlunda och haft sociala svårigheter. Trots god begåvning har Maria misslyckats med studierna. Återkommande depres-sioner, ångest och svängande stämningsläge för henne till en specialmottagning för affektiv sjukdom. Där ställs diagnosen bipolär sjukdom typ 1. Litium och valproat ordineras, och på två år ökar hon 25 kilo i vikt. Symtomförbättringen uteblir, men urinmängden ökar: Maria drabbas av inkontinens. Vid begränsad tilläggsutredning ställs diagnosen ADHD. Maria tror sig även ha Aspergers syndrom (AS) men får magert utfall på ett självskattningsformulär för AST. Hennes läkare uppger också att man inte kan ha både ADHD och AS. Metylfenidat ordineras, och humöret stabiliseras. Ångesten kvarstår, liksom stora sociala svårigheter. Maria känner sig miss förstådd.

Två år och två misslyckade arbetsträningsförsök senare remitteras Maria till neuropsykiatrisk mottagning för »second opinion«. Där ställs diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD och tvångssyndrom. Marias depressioner förstås delvis som följder av funktionshindren. Humörsvängningarna förklaras som del i ADHD-problematiken. Det som tidigare tolkats som mani förstås bättre som intensivt engagemang i ett av de specialintressen Maria haft. Stämningsstabiliserarna trappas ut, och KBT inleds mot tvången. Med dietisthjälp lyckas hon minska 15 kilo i vikt varpå urininkontinensen försvinner. Det blir tydligare för alla inblandade vilka krav som är rimliga att ställa på Maria. LSS-insatser beviljas. Efter hand minskar ångesten, men en låg underhållsdos SSRI krävs för att förhindra recidiv i depres sion. Maria känner att hon har fått upprättelse genom AS-diagnosen.

Kommentar: Kombinationen AST och ADHD är vanlig [7, 8], fastän DSM-IV anger tillstånden som ömsesidigt exkluderande. Många patienter får inte gehör för sina misstankar om AST hos läkare som inte känner igen tecknen. De screeningformulär för AST hos vuxna som används i dag inbjuder till missförstånd och felsvar. Bipolär sjukdom förekommer som samsjuklighet till AST [8] – men även som differential diagnos.

Rätt diagnos behövs för förståelse och adekvata insatser. Utan diagnos finns stor risk för felaktigt bemötande, orimliga krav samt kontraproduktiva medicineringar, psykoterapier och rehabiliteringsförsök. Rätt diagnos skyddar mot allvarliga felbehandlingar. Dessutom har den diagnostiska processen ofta en terapeutisk verkan [9].

Inom psykiatrin bör AST – jämte ADHD och beroendetillstånd – alltid övervägas som differentialdiagnos eller underliggande orsak vid terapisvikt, ångestproblematik eller atypisk klinisk bild.

Åtskilligt kan göras för att patienter med AST bättre ska identifieras och få hjälp. Följande behövs:

1. ökad utbildning om AST

2. nya screeninginstrument, som bättre än de aktuella speglar vuxnas – inte minst kvinnors – svårigheter

3. mer klinisk forskning om AST hos vuxna

4. specialistcentra för neuropsykiatri för forskning, metodutveckling och utbildning.

Alla psykiatrer behöver ändå kunna identifiera, diagnostisera och behandla neuropsykiatriska funktionshinder, eftersom dessa är så vanligt förekommande. Riktade utbildningsinsatser är ett förs-ta steg på vägen mot ökad kunskap om autismspektrumtillstånd.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser
1. Organiserade Aspergare. För mycket okunskap om Aspergers syndrom inom sjukvården! Pressmeddelande 2009-03-04. http://www.aspergare.org/press090304.html
2. Wing L, Shah A. Catatonia in autistic spectrum disorders. Br J Psychiatry. 2000;176:357-62.
3. Fink M, Shorter E, Taylor MA. Catatonia is not schizophrenia: Kraepelin’s error and the need to recognize catatonia as an inde-pendent syndrome in medical nomenclature. Schizophr Bull. 2010;36: 314-20.
4. Rajagopal, S., Catatonia. Adv Psychiatr Treat, 2007. 13(1): p. 51-59.
5. Beier H. Autistiska syndrom. En angelägenhet även inom vuxenpsykiatrin. Läkartidningen. 1993; 90:4560-4.
6.Scharin, M. and P. Hellström, Vuxenpsykiatrin missar barnneuropsykiatriska diagnoser. Registerstudie visar diskrepans mellan förväntat och verkligt antal fall. Läkartidningen, 2004. 101(42): p. 3230-1.
7. Hofvander B, Delorme R, Chaste P, Nydén A, Wentz E, Ståhlberg O, et al. Psychiatric and psychosocial problems in adults with normal-intelligence autism spectrum disorders. BMC Psychiatry. 2009;9:35.
8. Stahlberg, O., et al., Bipolar disorder, schizophrenia, and other psychotic disorders in adults with childhood onset AD/HD and/or autism spectrum disorders. J Neural Transm, 2004;111(7):891-902.
9. Bejerot, S., Upprättelse! Diagnos kan bli vändpunkt för vuxna med ADHD/autismspektrumstörning. Läkartidningen, 2004;101(42):3222-3.

Länk till hela artikeln med kommantarer.

P1 Bildningsbyrån – Asperger/autism/ADHD


Direktlänk till programmet (kräver Flash i webbläsaren) 30 minuter långt.

Länken ovan skrev:

Koncentrationssvårigheter, yrsel, trötthet och depression tillhör vardagen för personer med en neuropsykiatrisk diagnos, och omgivningens bemötande är av stor betydelse för deras välbefinnande. Vi möter diagnostiserade som tycker det är viktigt att informera andra om sin vardag, och vi besöker Ågesta folkhögskola i Stockholm där elever lär sig att informera om Aspergers syndrom.

Vi träffar även Lisa Frick, som har ADHD, Tourette och autistiska drag samt hennes son som har samma diagnoser.

Alternativ nedladdningslänk filstorlek: 28 MB audioformat: m4a (går att öppna i VLC Player)

TV4:s temavecka om autism/Asperger/ADHD


Här har jag samlat TV4 Play-länkarna.

OBS att det handlar om hela entimmesavsnitten (inklusive mat, mode och whatever). Det går ju som tur är att snabbspola. Det är tyvärr svårt att ”rippa” enskilda delar. TV4 är – till skillnad från SVT sist jag kollade – duktiga på att förhindra rippning. I början av programmen sammanfattar programledaren Malou von Sivers innehållet sådär halvbra. Jag har ingen aning om hur länge TV4 egentligen låter sådana här länkar ligga kvar – förhoppningsvis rätt länge.
Malou von Sivers

    * Måndag 11/10 – Del 1: Ellinore Holmer fick diagnosen Aspergers syndrom. Med i studion är också barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp som skrivit en avhandling om flickor med autism, samt Malin Holmer, lillasyster och Pär Johansson, grundare Glada Hudikteatern.

    * Måndag 11/10 – Del 2: Bill Skarsgård: ”Jag läste in mig noga på aspergers”. Även med Ellinor Holmer.

    * Tisdag 12/10: Markus som har Asperger och hans pappa (första intervjun i programmet!)

    * Torsdag 14/10: Journalisten Annika Sundbaum-Melin som har ADHD samt överläkaren Ylva Ginsberg.

    * Fredag 15/10: Mamma vars son har Asperger och ADHD. I studion även överläkaren Harald Sturm och Eva Nordin-Olsson, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.

Det ska även finnas en intervju med Bill Skarsgård men jag hittar inte den just nu.

Flickor med autism (P1 Kropp och Själ 2010-10-12)


Från programbeskrivningen:

FLICKOR MED AUTISM: Många flickor har autism eller aspergers syndrom utan att någon inser det. Deras symtom tas inte på allvar och feltolkas. Inte ens utbildad vårdpersonal känner till hur kvinnliga autismtillstånd ter sig. Forskning och diagnoskriterier är hittills baserade på erfarenheter av pojkar. När forskaren och psykiatern Svenny Kopp jobbade på en psykiatrisk klinik mötte hon många flickor som haft problem i åratal utan att någon lyckats ställa en diagnos. När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning visade det sig att nära hälften hade någon form av autismtillstånd. Dagens Kropp & Själ handlar om vad som är utmärkande för flickor med autism och aspergers. Vi möter Gabriella som fick diagnosen först när hon fyllt trettio och som helst har ytliga kontakter och undviker att lära känna folk på djupet. Och så åker vi till Storbritannien och träffar forskaren Judith Gould som håller på att ta fram särskilda diagnoskriterier för tjejer med autism.

Ladda hem programmet från Sveriges Radio (51 MB mp3)

Alternativ nedladdningslänk (51 MB mp3)

Tyck till om nya DSM!


Från Svenska Dagbladet Del 1 – 2010-04-13:

Asperger inte längre en egen diagnos?

Sedan tio år pågår en omfattande revision av den handbok som många psykiatriker i världen använder för att ställa diagnos, DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) – den amerikanska psykiatrikerföreningens handbok för standarddiagnoser. År 2013 ska den vara klar.

Ett av förslagen är att Aspergers syndrom inte längre ska vara en egen diagnos utan ingå i den bredare gruppen autismspektrumstörningar. ”Aspies”, som aspergare ofta kallar sig själva, har protesterat. Fram till den 20 april kan vem som helst lämna sin åsikt. Gå in på hemsidan, läs och tyck: http://www.dsm5.org

Författare: Maria Carling

20 april har ju redan passerat. Datumet låter väldigt snålt tilltaget.

Svenny Kopp: Flickor ges fel diagnoser


Intervju med barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp i Vetenskapsradion 10-03-24.

Ladda hem intervjun (högerklick – spara) (13 MB mp3 19:30 minuter)
Barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp

Vetenskapsradions hemsida skriver:

Flickor får fel diagnoser, för få diagnoser och måste vara sjukare än pojkar för att få vård. Det slår barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp fast i sin nya avhandling som fokuserar på flickor med autismspektrumstörning.

Fel diagnoser till flickor

Flickor är klart underdiagnosticerade. Det slår barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp fast i dagens Vetandets Värld.

Svenny Kopp har i elva år forskat på flickor med autsimspektrumstörning, som Aspergers Syndrom och Högfungerande autism. I sin avhandling som presenteras senare i år, visar hon att flickor får dåligt underbyggda diagnoser, vilket i sig leder till fel diagnoser. Det beror bland annat på att de diagnoskriterier som finns utgår från pojkars symptom. Kunskapen om att flickors symtom kan se annorlunda ut, är inte tillräckligt känt. En flicka måste också vara sjukare för att få vård, i jämförelse med en pojke.

En utredning av en flicka kan till exempel stanna vid att hon har familjerelationsproblem och ätstörning, trots att detta kan vara symptom på ett allvarligt funktionshinder, som Asperger Syndrom.

Lena Zacke
vet@sr.se

Svenny Kopp presenterar sina nya rön vid en stor konferens i Stockholm, där man uppmärksammar Världsautismdagen, imorgon – den 25 mars 2010.

Den uppgifter verkar tveksam – enligt World Autism Awareness Day är datumet 2 april.