Svenny Kopp: Flickor ges fel diagnoser


Intervju med barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp i Vetenskapsradion 10-03-24.

Ladda hem intervjun (högerklick – spara) (13 MB mp3 19:30 minuter)
Barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp

Vetenskapsradions hemsida skriver:

Flickor får fel diagnoser, för få diagnoser och måste vara sjukare än pojkar för att få vård. Det slår barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp fast i sin nya avhandling som fokuserar på flickor med autismspektrumstörning.

Fel diagnoser till flickor

Flickor är klart underdiagnosticerade. Det slår barnpsykiatern och överläkaren Svenny Kopp fast i dagens Vetandets Värld.

Svenny Kopp har i elva år forskat på flickor med autsimspektrumstörning, som Aspergers Syndrom och Högfungerande autism. I sin avhandling som presenteras senare i år, visar hon att flickor får dåligt underbyggda diagnoser, vilket i sig leder till fel diagnoser. Det beror bland annat på att de diagnoskriterier som finns utgår från pojkars symptom. Kunskapen om att flickors symtom kan se annorlunda ut, är inte tillräckligt känt. En flicka måste också vara sjukare för att få vård, i jämförelse med en pojke.

En utredning av en flicka kan till exempel stanna vid att hon har familjerelationsproblem och ätstörning, trots att detta kan vara symptom på ett allvarligt funktionshinder, som Asperger Syndrom.

Lena Zacke
vet@sr.se

Svenny Kopp presenterar sina nya rön vid en stor konferens i Stockholm, där man uppmärksammar Världsautismdagen, imorgon – den 25 mars 2010.

Den uppgifter verkar tveksam – enligt World Autism Awareness Day är datumet 2 april.

Annonser

GP: ”Försörjningslinjen ett bättre alternativ”


Extern länk till artikeln på gp.se >>

Försörjningslinjen ett bättre alternativ

Regeringens modell med en rehabkedja är fyrkantig och avsedd för personer som blir sjuka, rehabiliteras och återfår sin arbetsförmåga. För människor med livslånga funktionsnedsättningar får den snarast motsatt effekt, skriver Eva Nordin-Olson, förbundsordförande för Autism- och Aspergerförbundet.

Som ett alternativ till regeringens arbetslinje lanserar vi försörjningslinjen, som innebär att alla arbetar till 100 procent av sin förmåga och att socialförsäkringen kompletterar i de fall det behövs.
Den 1 juli 2008 genomfördes de mest omfattande regelförändringarna i sjukförsäkringen som gjorts på många årtionden. Från och med den 1 januari i år har förändringarna fått genomslag, på så sätt att det inte längre är möjligt att få beslut om tidsbegränsad sjukersättning vare sig på hel- eller deltid om man inte har en mycket allvarlig, i princip livshotande, sjukdom.
Om en persons arbetsförmåga inte betraktas som tillräckligt nedsatt beviljas inte sjukersättning. Om man även förverkat sina 550 dagar med sjukpenning har man enligt det nya regelverket blivit arbetslös i stället för sjuk och ska stå till arbetsmarknadens förfogande.
De förändringar som genomförts i arbetslinjens namn får stora, negativa konsekvenser för de personer som har en funktionsnedsättning som gör att arbetsförmågan är nedsatt, men som trots allt arbetar. De flesta av våra medlemmar som arbetar gör det på deltid. Vi befarar att det nya regelverket kommer att slå hårt mot dessa personer.

Ett exempel

Ett exempel på det nya regelverkets effekter kan Petter, 45 år, illustrera. Petter fick sin Aspergerdiagnos då han var närmare 30 år. Efter det blev livet lite lättare. Han pluggade till laboratorieassistent, med god hjälp av en särskild stödperson på högskolan.
Det var inte så svårt att få arbete efter studierna, men desto svårare att behålla ett. I dag har dock Petter befunnit sig på samma arbetsplats under närmare sex år.
För Petter var det ett lyckoskott att få arbete på ett nattöppet laboratorium. Där arbetar Petter 14 timmar i veckan, vilket motsvarar en 50 procentstjänst eftersom det rör sig om nattarbete. Han trivs bra och gör ett bra jobb. Han har en stödperson på jobbet som han kan diskutera olika frågor med som dyker upp. Petter har tidsbegränsad sjukersättning på 50 procent.
Petters tidsbegränsade beslut om sjukersättning löper ut i april i år. I december fick han ett brev från Försäkringskassan där det meddelades att han från och med april måste börja arbetsträna 20 timmar per vecka för att lite längre fram kunna arbeta heltid.
I april måste Petter välja mellan att söka försörjningsstöd hos socialförvaltningen och att anta erbjudandet om att arbetsträna. För att komma ifråga för försörjningsstöd måste Petter först sälja sin bostadsrätt i vilken han investerat arvet efter sina föräldrar. Petter tror sig dock riskera hela sin arbetsförmåga om han skulle acceptera att delta i en arbetsmarknadsåtgärd. Han klarar inte av att ha fler sociala kontakter än vad han har i dag, då skulle hans energi slukas och inget bli över till hans arbete. Hans läkare instämmer.
Den nya sjukersättningen innebär att en person som på grund av sin funktionsnedsättning inte har förmåga att stå till arbetsmarknadens förfogande halkar ur sjukförsäkringen. Detta stämmer naturligtvis inte överens med vedertagna handikappolitiska principer.

Problem i trygghetssystemet

Det finns ett grundläggande problem i Sveriges ekonomiska trygghetssystem om personer med omfattande funktionsnedsättning ska vara hänvisade till att försörja sig på sin deltidslön. Då en persons funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan så att personen inte kan jobba heltid måste detta grunda rätt till ersättning från socialförsäkringen. I annat fall uppmanar Autism- och Aspergerförbundet regeringen att vara tydlig med att personer vars funktionsnedsättning innebär en nedsättning av arbetsförmågan inte har någon plats i socialförsäkringen.
Autism- och Aspergerförbundet lanserar nu försörjningslinjen som ett alternativ till regeringens arbetslinje. Försörjningslinjen innebär att alla försörjer sig till 100 procent av sin förmåga. I de fall denna inkomst inte räcker till för att en person ska kunna försörja sig träder socialförsäkringen in. Ett sådant förhållningssätt skulle göra att fler personer får komma till sin rätt och bidra efter sin förmåga. Dessutom vore det ett samhällsekonomiskt försvarbart system.

Eva Nordin-Olson
förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet